Här ses minimodellen av det kvinnliga reproduktionssystemet. Bild: Teresa K Woodruff
Här ses minimodellen av det kvinnliga reproduktionssystemet. Bild: Teresa K Woodruff
Fortplantningsorgan odlas på chip
För första gången har forskare skapat en minimodell av det kvinnliga reproduktionssystemet på ett mikrochip, enligt en ny studie i tidskriften Nature Communications.
Hej!
Tack för att du läser Dagens Medicin!
För att läsa vidare på vår sajt, behöver du registrera dig som läsare. Därefter kan du fortsätta att, utan kostnad, ta del av Dagens Medicins journalistik på sajten.
Varför vill vi veta mer om dig? För att kunna ge dig en bättre läsupplevelse och lära oss mer om våra läsares intressen.
Har du redan registrerat dig?
Gå tillbaka till startsidan och logga in dig uppe i toppen på sidan.
Har du frågor, kontakta kundservice@bbm.bonnier.se
Fortsatt trevlig läsning!
Har du redan ett konto?
Logga inVill du dessutom prenumerera på tidningen Dagens Medicin?
Klicka på knappen för att teckna en prenumeration.
På chipet interagerar vävnader från bland annat livmoder, livmoderhals, äggstock och äggledare. Tekniken används för att undersöka hur mänskliga vävnader svarar på olika läkemedel. Målet på sikt är att skapa individuella modeller av patienters organsystem – med hjälp av stamceller – för att kunna utvärdera vilken terapi som fungerar bäst vid olika sjukdomar, exempelvis endometrios. Dagens Medicin har tidigare skrivit om tekniken med organ på chip, men då gällde det lungvävnad.
Minimodellen av det kvinnliga fortplantningssystemet var i gång under 28 dagar. Enligt de amerikanska forskarna bakom studien skedde en utsöndring av olika hormon som kopplas till menstruationscykeln, såsom östrogen och progesteron. Vävnaderna växte tillsammans på en plattform av mikrokanaler där de utsattes för tryck och vätskeflöden på ett sätt som liknar det som sker i kroppen.
Att modellen kan efterlikna hormonutsöndringen är positivt men endast en liten del av reproduktionssystemets funktion, menar forskarna. Men de påpekar att fynden är ett viktigt steg mot att bättre förstå hur vävnaderna interagerar, vilket kan ligga till grund för effektivare läkemedelsmodeller i framtiden.
Äggstocksvävnaden kom från möss medan resterande vävnad var från människa. Läs mer i abstract:
Kommentarer
Regler för kommentarer
Dagens Medicin vänder sig till yrkesverksamma inom sjukvården och vår kommentarfunktion är endast avsedd för personer som i sin yrkesroll vill tillföra synpunkter och ny kunskap i ämnet.
Regler för kommentarer
För Dagens Medicins kommentarfunktion gäller lagen om elektroniska anslagstavlor och skribenterna är själva ansvariga för innehållet. Vi accepterar inte personliga angrepp på enskilda individer, och inte heller nedsättande omdömen om kön, etnicitet, religion eller sexuell läggning. Språket ska vara vårdat – inläggen får inte innehålla svordomar. Dagens Medicin förbehåller sig rätten att stryka delar av eller hela inlägg som inte uppfyller dessa regler, samt inlägg som inte tillför diskussionen något. Kommersiella budskap och spam raderas. Kommentarerna granskas flera gånger dagligen.
Om du anser att ett inlägg inte uppfyller dessa regler, anmäl kommentaren till moderator via länken "Anmäl kommentar".
Du får vara anonym, men du måste skriva en signatur.