Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

INTRESSE. Lisa Böttcher Reda, som utbildar sig till specialist vid företagshälsan Previa, förstår inte det svala intresset för arbetsmedicin.

INTRESSE. Lisa Böttcher Reda, som utbildar sig till specialist vid företagshälsan Previa, förstår inte det svala intresset för arbetsmedicin. Bild: Simon Hastegård/Bildbyrån

Företagshälsovården har svårt att rekrytera

Trots utbildningsinsatser har företagshälsovården stora problem att rekrytera läkare. I dag finns omkring 600 verksamma företagsläkare – en halvering jämfört med för tio år sedan.

Annons:

8 ...

... arbets- och miljömedicinska kliniker finns det, på följande platser i Sverige.

  • Göteborg
  • Linköping
  • Lund
  • Stockholm
  • Sundsvall
  • Umeå
  • Uppsala
  • Örebro

Källa: Sveriges företagshälsor

Det pågår en kraftig generations­växling inom företagsläkarsverige där medelåldern är över 60 år. Men intresset för den nya ST-utbildningen i arbetsmedicin som kom 2015 är fortsatt skralt. De nödvändiga prakti­platserna på landets åtta arbets- och miljömedicinska kliniker är få.

– Det finns en flaskhals när det gäller utbildning. Vi har vårt uppdrag från landstingen och landstingen ger oss inte i uppdrag att utbilda läkare till företags­hälso­vården. Det måste staten göra, säger Maria Albin, verksamhetschef på Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm.

Till skillnad från andra ST-utbildningar är det inte landstingen utan arbetsgivaren som finansierar specialistutbildningen i arbetsmedicin. Cirka en miljon kronor per läkare är kostnaden, vilket kanske delvis också förklarar ointresset. Fast branschorganisationen Sveriges före­tags­hälsor menar att bristen inte enbart handlar om pengar.

– Kostnaden är stor för arbets­givaren, det är ett problem. Det and­ra problemet är att det finns maximalt 10–12 utbildningsplatser per år. Vi har ett behov av 60–100 utbildade per år, säger vd Peter Munck af Rosen­schöld.

En framtida specialist i arbetsmedicin är Lisa Böttcher Reda. Hon arbetar vid företagshälsan Previa och har avverkat nästan ett år av den två och ett halvt år långa utbildningen. För att bli specialist i företagshälsovård, eller arbets­medicin som det numera heter, krävs en annan basspecialitet i grunden. Lisa Böttcher Reda är allmänläkare med ett förflutet på vårdcentral.

Teamarbete, mer tid för varje patient och känslan av att verkligen göra skillnad lockade över henne till företagshälsovården.

– Det är inte som på vårdcentralen att man sjukskriver patienter och hoppas att det löser sig på något sätt. Här jobbar man mer i team med arbetsgivare, psykologer, fysioterapeuter, ergonomer och arbetsmiljöingenjörer och har större möjlighet att göra någonting som kan ge effekt över tid så att patienten blir återställd på riktigt, säger hon.

Mycket av det som specialist­utbildningen tar upp är hon redan bekant med från sitt läkarliv. Andra saker är helt nya, som de lagstadgade undersökningar som endast före­tags­läkare får göra för att bedöma folk med speciellt utsatta arbeten. Det kan vara rök- och kemdykare, personer som arbetar med asbest eller med mast- och stolparbeten.

– Det är helt nytt för någon som inte arbetar inom arbetsmedicin eller företagshälsovård, säger Lisa Böttcher Reda.

Företagsläkare är ingen skyddad akademisk titel och det finns inget absolut krav på att man ska ha specialistkompetens för att arbeta inom företagshälsovården.

– Man kan jobba i före­tags­hälso­vården utan att bli specialist i arbets­medicin, men naturligvis är det mycket roligare att verkligen kunna det som man sysslar med, säger Lisa Böttcher Reda.

Hon har också noterat den höga medelåldern i branschen, men har svårt att förstå varför inte fler läkare söker sig till företagshälsovården.

– Det är en jätteviktig specialitet som är väldigt givande, säger Lisa Böttcher Reda.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler