Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Hans Rutberg, tidigare adjungerad professor i patientsäkerhet, Linköpings universitet, ord­förande i Svenska läkare­säll­skapets kommitté för säker vård.

Hans Rutberg, tidigare adjungerad professor i patientsäkerhet, Linköpings universitet, ord­förande i Svenska läkare­säll­skapets kommitté för säker vård. Bild: Lovisa Engblom

”Att bristerna leder till patientskador vet vi”

SKL:s studie visar att andelen vårdskador är dubbelt så hög hos patienter som utlokaliserats, skriver Hans Rutberg i en debattartikel. 

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Nyligen gav regeringen Social­styrelsen i uppdrag att se över hur brister i kompetensförsörjning och bemanning påverkar risken för vårdskador. I Dagens Nyheter den 9 mars säger sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) att ”det finns en massa anekdotisk bevisföring och berättelser om hur personalbristen lett till vårdskador. Vad vi behöver är hårda fakta och en ordentlig kartläggning av hur det faktiskt ser ut i landet så att vi kan göra något åt problemen”.

Det finns ett stort antal tidningsartiklar om patienter som drabbats av vårdskador, vilka kan vara orsakade av brister i kompetens och/eller bemanning. Det finns också kunskap om problemet, både från forsknings­rapporter samt SKL:s och Ivo:s undersökningar. Ivo har publicerat tillsynsrapporter, och 2016 rapporterades att överbeläggningar och utlokalisering utgör risker, och att bristande bemanning och kompetens påverkar patientsäkerheten. Tidigare rapporter har påtalat samma sak. SKL har sedan 2013 genomfört världens största studie över typ och frekvens av vård­skador. I studien, omfattande över 60 000 vårdtillfällen, belyses bland annat risker för patienter som utlokaliserats.

“Personalbrist, särskilt brist på sjuksköterskor, är en orsak till att vårdplatser inte kan hållas öppna.”

Personalbrist, särskilt brist på sjuksköterskor, är en orsak till att vårdplatser inte kan hållas öppna. Det innebär att många sjukhus överbelägger de platser de har, samt vårdar patienter på avdelningar utan specifik kompetens för patienten. Optimalt bör inte beläggningsgraden vara över 85 procent, mätt över en längre tid. En medelbeläggning på över 85–90 procent ökar sannolikheten för vårdskador, och studier visar att dödligheten ökar vid beläggningssiffror över denna nivå.

I dag har många sjukhus siffror kring 100 procent. SKL:s studie visar att andelen vårdskador är dubbelt så hög hos patienter som utlokaliserats jämfört med dem som vårdats på rätt avdelning.

Det är väl känt att sjuk­vårds­personals kompetens är en grundförutsättning för en säker vård. Antalet sjuksköterskor och deras utbildningsnivå påverkar mortaliteten, visar flera internationella studier, där också Sverige ingick.

Sverige är inte ensamt om problem med brist på vård­platser och kompetent personal. I England har problemet under senaste året varit stort. Nyligen publicerades skriften Warnings from all sides där rapporter från tolv professionella organisationer, fackföreningar och andra organisationer publicerade under 2016 redovisas.

Det ekonomiska trycket på sjukvården i England är stort. I det statliga engelska sjukvårdsystemet, NHS, som har ansvaret för större delen av sjukvården, har bristande patientsäkerhet diskuterats sedan februari 2013 när en utredning om missförhållanden vid sjukhuset i Stafford publicerades. Sir Robert Francis, som utredde skandalen, har påtalat att det ekonomiska trycket som läggs på chefer i NHS innebär att en ny vårdskandal kommer att inträffa. Han på­talar också att beslut som påverkar säkerheten tas av personer som har för stort avstånd till personal, som i sin tur inte kommer till tals i den utsträckning de borde.

Det är positivt att det nu tas fram ett faktaunderlag kring vårdskador och personalbemanning. Att sammanställa vad vi redan vet får inte försena arbetet med att lösa problemet. Ett första steg kan vara att socialdepartementet bjuder in SKL, landsting/regioner, professionella organisationer samt fackföreningar till samtal i syfte att skapa en gemensam bild av problemet, och även inventera lösningar. På lokal nivå behöver dialogen mellan medarbetare och landstings/sjukhusledningar förbättras.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler