Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Sten-Erik Öhlund.

Sten-Erik Öhlund.

Han spikar avhandling om e-recept efter nio års arbete

På torsdag disputerar industridoktoranden Sten-Erik Öhlund med en doktorsavhandling där han har tittat på hur olika system, människor och organisationer samverkar i e-receptprocessen. Hur kan man förbättra interoperabilitet, eller med ett annat ord samverkan?

Annons:

 – Frågan är komplex och inkluderar utveckling av en informationsinfrastruktur, delning av kunskap och resurser. Utifrån erfarenheterna av utveckling av e-recept i Sverige har jag tagit fram en praktisk teori som handlar om interoperabilitet, som jag har definierat det. Det har att göra med förmågan till samverkan mellan olika aktörer att använda informationsinfrastrukturer, alltså både kommunikation och att dela ganska mycket information, säger Sten-Erik Öhlund, som redan 2003 började arbeta med att utveckla e-recept i Sverige för Apoteket AB.

Kort förklarat handlar informationsstrukturen om en mängd informationsresurser, som förvaltats av olika aktörer och som behövs för att expediera ett recept. Till exempel information om läkemedel, förskrivarkod etcetera. För att e-recept ska fungera behövs alltså många olika register, som förskrivarregister, varuregister, apoteksregister, fullmaktsregister och så vidare.

 – En av mina slutsatser är att det är mycket viktigt att reglera hur samarbetet ska fungera, det behövs en gemensam samarbetsbeskrivning, säger han.

Vid samverkan mellan verksamheter behövs rutiner, till exempel vem som ska kontaktas om det blir fel. Eller vad man bör göra vid allvarligt stopp i e-recept. Det krävs också rutiner för hur man kontinuerligt ska arbeta med kvalitetsförbättringar, hur förändringar ska införas och så vidare.

 – Det krävs en mängd organisatoriska mekanismer för att e-recept ska utvecklas och fortlöpa eftersom det är ett samarbete mellan nätverk av organisationer. Här spelar E-hälsomyndigheten en viktig roll för att samordna förskrivarsidan och apotekarsidan, påpekar Sten-Erik Öhlund.

Sten-Erik Öhlund har arbetat under nio år med avhandlingen parallellt med sin anställning på företaget CGI Sverige i Kalmar där han är verksam som konsult bland annat inom apoteksbranschen. CGI har finansierat 50 procent av hans forskning.

 – I mitt arbete har jag haft möjlighet att forska kring utveckling av e-recept, framförallt när branschen införde ett nytt e-receptformat nationellt, vilket infördes 2009. Jag var med och tog fram designen av formatet för e-recept 2004 och fick sedan möjlighet att mäta kvaliteten på e-receptmeddelande före och efter införandet av det nya formatet, som alla journalsystem anpassades till. Det handlade om införandet av nya rutiner, tester och onlinekontroller av inkommande e-recept, fortsätter han.

En del av hans avhandling handlar också om att mäta skillnaderna före och efter införandet av det nya formatet för e-recept.

 – Mina studier visade att det blev en enorm förbättring av kvaliteten efter införandet av ett gemensamt format. Framför när det gäller att uppfylla de krav som finns på e-recept. Kraven handlar om två delar – dels krav på formatet, det vill säga hur det elektroniska meddelandet är utformat, dels att alla följer de riktlinjer för datakvaliteten som sattes upp. I studien mättes också kraven på följsamhet i förhållande till förskrivningsregler.

Sten-Erik ville också sätta in e-recept i ett sammanhang och gjorde därför en fallstudie av utveckling av e-recept från början av 80-talet och fram till omregleringen 2009. Han har tittat på hur e-recept successivt växte fram i Sverige genom olika beslut och aktiviteter, och vad det var som gjorde att det blev så framgångsrikt. I det sammanhanget intervjuade han nyckelpersoner på landstingen och Apoteket AB som var med om förändringarna.

 – Jag gjorde också analys av fenomenet e-recept – vad det egentligen är för något. Jag upptäckte då att e-recept har många funktioner, som till exempel kommunikation till patienterna hur de ska använda läkemedlet, löfte till landstingen att betala läkemedelsförmånen, förskrivarna måste ju ange om läkemedlet är berättigat till läkemedelsförmånen. Förutom den ekonomiska aspekten av e-recept finns också en juridisk rättighetsaspekt, det vill säga apotekens rättighet att expediera det här. Min slutsats är att e-recept faktiskt också har en social aspekt, det handlar inte bara om ett papper utan får konsekvenser och ger rättigheter till olika aktörer.

Förutom konsultbolaget CGI Sverige har Sten-Erik Öhlunds forskning finansierats av Apoteket AB och eHälsoinstitutet, som är en del av Linnéuniversitetet i Kalmar där forskning bedrivs kring användning av it i vården. Kalmar Högskola, i dag Linnéuniversitetet, hade 2006 inte rätt att examinera inom it och därför valde Sten-Erik Öhlund att lägga fram sin doktorsavhandling vid Informatikenheten på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI Informatik, på Linköpings universitet.

Titeln på avhandlingen är ”Interoperability Capability to interoperate in a shared work practice using information infrastructures: studies in ePrescribing”.

Denna artikel är publicerad av Dagens Apotek.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler