Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Gunilla Gunnarsson, cancersamordnare på SKL, ser ett orosmoln i bristande operationskapacitet. Bild: Samuel Åsgård

Gunilla Gunnarsson, cancersamordnare på SKL, ser ett orosmoln i bristande operationskapacitet. Bild: Samuel Åsgård

Cancerförlopp på rätt spår

Alla landsting når kraven för att få ta del av regeringens medel för arbetet med standardiserade vårdförlopp i cancervården. Men bristande operationskapacitet är ett orosmoln inför framtiden. 

Annons:

Fakta

Diagnoser som har fått standardiserade vårdförlopp:

Allvarliga ospecifika symtom

Bröstcancer

Bukspottkörtelcancer

Gallblåsecancer

Hjärntumörer

Huvud- och halscancer

Hudmelanom

Kronisk lymfatisk leukemi

Levercancer

Lungcancer

Lymfom

Matstrupe- och magsäckscancer

Myelom

Okänd primärtumör (CUP)

Prostatacancer

Tjock- och ändtarmscancer

Urinblåse- och urinvägscancer

Äggstockscancer

Diagnoser som ska få standardiserade vårdförlopp 2017:

Analcancer

Akut lymfatisk leukemi (ALL)

Akut myeloisk leukemi (AML)

Livmoderhalscancer

Livmoderkroppscancer

Njurcancer

Testikelcancer

Peniscancer

Sköldkörtelcancer

Sarkom

Vid den senaste avstämningen av arbetet med de standardiserade vårdförloppen i cancervården var det sex landsting och regioner som inte klarade målen och inte fick ta del av regeringens bidrag. När regeringen nu åter betalar ut bidrag för arbetet med att korta väntetiderna i cancervården klarar alla landstingen målet. För att få ta del av de 204 miljoner kronor som regeringen nu delar ut var kravet att de 13 standardiserade vårdförlopp som skulle införas under 2016 skulle vara införda.

Pengarna fördelas till landstingen efter befolkningsmängd. Att landstingen får regeringens bidrag innebär inte att de når upp till ledtiderna i vårdförloppen. Men förloppen är införda och landstingen har tagit fram handlingsplaner för hur ledtiderna ska nås.

Under 2017 ska ytterligare tio standardiserade vårdförlopp införas. För fyra av dessa diagnoser är antalet patienter per år i vissa landsting så få att de får undantag från kravet att det ska finnas patienter som har gått igenom förloppet. Men alla landsting måste vara förberedda och redo att genomföra vårdförloppen när det finns patienter.

Gunilla Gunnarsson som är cancersamordnare på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är nöjd över att landstingen har klarat av att införa vårdförloppen. Hon berömmer särskilt arbetet inom patologin som har varit en stoppkloss för att korta ledtiderna.

– Patologin har lyckats bra med att rekrytera nya ST-läkare vilket har gjort att de har kunnat öka sin kapacitet, berättar Gunilla Gunnarsson.

Däremot ser hon orosmoln när det gäller operationskapaciteten i vissa landsting. Långa väntetider till operation kan hindra att ledtiderna i vårdförloppen nås.

– Väntetiderna beror bland annat på att det inte finns tillräckligt med operationssjuksköterskor för att bemanna operationssalarna, säger Gunilla Gunnarsson.

Hon säger att det är landstingens ansvar att lösa bemanningssituationen. Men på andra områden görs det nationella satsningar för att förbättra vårdförloppen. Under 2017 görs en särskild satsning där landstingen får ta del av medel för att förbättra primärvårdens arbete med tidig upptäckt av cancer.

– Målet är att primärvården ska bli bättre på att avgöra när det finns välgrundad misstanke om cancer, säger Gunilla Gunnarsson.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler