Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Adel Abu Hamdeh, ST-läkare, Psykiatri Sydväst.

Adel Abu Hamdeh, ST-läkare, Psykiatri Sydväst. Bild: Linnea Rheborg/Bildbyrån

”Osäkert hur arbetsmiljö hänger ihop med ohälsa”

Detta är en opinionstext. Åsikterna som förs fram här är skribentens egna.
Annons:

”Präst – Sveriges farligaste yrke”. Så löd ett pressmeddelande från Kyrkans akademikerförbund 2016. Anledningen var att präster, enligt Försäkringskassans statistik, hade hög risk att bli sjukskrivna för psykisk ohälsa. Särskilt gällde detta kvinnliga präster, som hade högst risk av samtliga yrken att bli sjukskrivna på grund av psykisk sjukdom.

Även bland sjukvårdspersonal är antalet sjukskrivningar för psykisk ohälsa jämförelsevis högt. De har dessutom ökat kraftigt sedan 2009. Det ligger nära till hands att dra slutsatsen att det är den allt stressigare arbetsmiljön inom sjukvården som sliter ut personalen.

Samtidigt visar statistik från Försäkringskassan att ökningen av sjukskrivningar för psykisk ohälsa inte är större för sjukvårdspersonal än den genomsnittliga ökningen för samtliga yrken. För sjuksköterskor och läkare är den till och med mindre. Betyder detta att arbetsmiljön inom sjukvården inte har försämrats lika mycket som den genom­snittliga arbets­miljön? Har präster ett mer psykiskt påfrestande arbete än sjuksköterskor?

Jag har själv inga svar på dessa frågor men noterar att antalet sjukskrivningar har varierat kraftigt över tid och ökningen de senaste åren har tagit avstamp från en historisk lägstanivå. Fluktuationerna tenderar dessutom att se liknande ut oavsett yrke. Precis som vi har sett en generell ökning av sjukskrivningar för psykisk sjukdom de senaste åren sågs en generell minskning mellan 2005 och 2009. Detta trots att fler personer fick en psykiatrisk dia­gnos, enligt Socialstyrelsens statistik.

Variationerna i sjukskrivningar verkar i mina ögon påverkas av många olika faktorer, främst på samhällsnivå. Enligt forskning från Institutet för arbetsmarknads- och utbildnings­politisk utvärdering beror fluktuationer i sjukskrivningar föga förvånande på bland annat reformer och ändrat regelverk.

Dessutom menar man att förändringar i attityder och normer till sjukskrivning har betydelse. Man skriver att längden på en sjukperiod bestäms av hälsa, incitament och preferenser.

Jag tror att man behöver vara försiktig med att använda sjukskrivningar för psykisk sjukdom som surrogatmått för arbets­miljö och förekomst av stress i arbetet. Många olika faktorer påverkar sjukskrivningarna och sambanden är komplicerade.

Jag är därför skeptisk till att lyfta fram att sjukskrivningarna ökat bland sjukvårdspersonal som ett argument för en allt sämre arbetsmiljö inom vården. Jag tänker att problemet med det argumentet kommer att bli tydligare framöver i och med regeringens satsning på att få ner sjuktalen och Försäkringskassans högre krav på dokumentation och hårdare bedömningar.

Dessutom har Socialstyrelsen nyligen ändrat sina rekommendationer för sjukskrivning i psykiska diagnoser.

Om sjukskrivningarna för psykisk ohälsa minskar framöver, vem är beredd att dra slutsatsen att arbetsmiljön förbättrats och stressen minskat? 

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler