Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Apoteket vann med minusanbud – upphandlingen överklagas

Apoteket AB vann Stockholms Läns landstings, SLL:s, upphandling av dosdispensering av läkemedel för öppenvården. Men beslutet har nu överklagats till förvaltningsrätten.

Annons:

Överklagan kommer från två andra leverantörer, som också lämnade in anbud.

Stockholms läns landstings, SLL:s, beslut innebär att Apoteket AB skulle få fortsätta leverera dosläkemedel även efter den 1 februari 2018, och fram till 31 januari 2021. Men SLL kan inte teckna avtal med leverantören förrän frågan slutligt har avgjorts i domstol. Överprövningen till förvaltningsrätten lämnades in den 18 april av Apotekstjänst Sverige och Svensk Dos, som också lämnade in anbud och klarade SLL:s kvalificeringskrav.

Hur länge dröjer det innan SLL kan teckna avtal?

– Det vet jag inte. Ärendet ligger nu hos förvaltningsrätten och det kommer att ske en skriftväxling där vi ska svara på de inlagor, som har gjorts av leverantörerna, och de ska i sin tur svara på inlagor som gjorts av oss. Det brukar göras i några varv. Hur lång tid det tar innan vi får en dom beror också hur stor belastningen är på förvaltningsrätten, säger Magnus Thyberg, chef för läkemedelsenheten på SLL.

Han påpekar att det sedan tidigare ligger en överprövning kring cytostatikaleveranser till SLL:s sjukhus. Där har skriftväxlingen varit klar en längre tid, men man väntar fortfarande på dom. Förvaltningsrättens dom kan överklagas till kammarrätten, men för detta krävs prövningstillstånd. Högsta instans är Högsta förvaltningsdomstolen, men där får få ärenden prövningstillstånd.

– Det är mycket vanligt att tilldelningsbeslut överklagas i de här tjänsteupphandlingarna. Det beror på att det handlar om en marknad som inte är fullt ut mogen och att det därför finns en hel del oklarheter kring rättsstatus hos leverantörerna, fortsätter Magnus Thyberg.

Apoteket vann med ett minusanbud på 0,06 kronor per patient och dygn. Det innebär att det statliga företaget är villigt att betala 6 öre per patient och dygn. Det är första gången som en apoteksaktör erbjuder sig att betala för att leverera dosläkemedel till ett landsting. Apotekstjänst erbjöd 2,48 kronor per patient och dygn i så kallad dospeng, Svensk Dos AB erbjöd noll kronor.

– Den leverantör som lämnade lägst pris klarade alla våra kvalitetskrav. Vi ser att marknadspriset, dospengen, har sjunkit. Därför bad vi att de leverantörer som önskade att lämna ett lågt anbud, också måste lämna in affärsredogörelse för hur de skulle kunna klara av att bedriva verksamheten med den ersättning som de hade begärt att få, säger Magnus Thyberg.

Det är helt uppenbart att den ordinarie handelsmarginalen är den stora intäktskällan för dosdispenseringsföretag och att den tillkommande dospengen är en mindre del även i nuvarande avtal, påpekar han. 

– Minusanbudet handlar inte om att leverantören inte får någon ersättning för sitt arbete. När dosdispensering expedieras får leverantören en handelsmarginal på samma sätt som när apotek expedierar ett recept. Men marknadspriset för att dispensera läkemedel i en påse i enlighet med kvalitetskrav som landstinget ställer, den så kallade dospengen, är i nivå med handelsmarginal för ordinarie expedition nu. Det har fastslagits i flera upphandlingar. Redan tidigare har handelsmarginalen varit den stora inkomstkällan medan den extra avgiften, dospengen, varit en mindre del, säger Magnus Thyberg.

Den låga dospengen beror på att leverantörerna har effektiviserat sina arbetsinsatser, hävdar Magnus Thyberg. Dispenseringen av läkemedel i påsar innebär inte längre någon extrakostnad utan bolagen kan göra det arbetet med den handelsmarginal, som de får liksom också alla öppenvårdsapotek får när de expedierar läkemedel. 

Varför skiljer sig dospengen i anbuden?

– Leverantörerna bedömer olika hur de klarar att utföra tjänsten med de kvalitetskrav som vi ställer. Att de bedömer att det har olika kostnader beror på hur deras processer ser ut. Det vill säga hur de lägger upp sin affär. Det är något som är själva grundtanken i offentlig upphandling – att det är upp till leverantören att bedöma vilka intäkter, som de behöver, säger Magnus Thyberg.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler