Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Thinkstock

Hälften av svenskarna överviktiga eller feta

Varannan svensk är överviktig eller har fetma. Hälsoskillnaderna mellan hög- och lågutbildade är fortsatt stora. Den psykiska ohälsan ser ut att öka. För att vända trenden måste hälsan sättas i centrum av all politik – något som inte är fallet i dag, tycker Folkhälsomyndighetens generaldirektör.

Annons:

Rapportens plus och minus

+

  • Den självskattade hälsan förbättras
  • Medellivslängden ökar, vilket innebär att dödligheten minskar
  • Livsvillkoren för flertalet svenskar är goda
  • Riskkonsumtionen av alkohol minskar
  • Andelen som röker dagligen minskar

-

  • Andelen som äter lite frukt och grönt ökar
  • Fler har en stillasittande fritid
  • Övervikt och fetma blir vanligare
  • Fler uppger att de har högt blodtryck
  • Det finns flera tecken på att den psykiska ohälsan ökar

Källa: Folkhälsomyndighetens årsrapport 2017

– Vi har sett den här utvecklingen i flera decennier, det är ingenting som förändras. Och det kan man inte lösa genom några enkla åtgärder inom sjukvården utan hälsofrågorna måste sättas i centrum av politiken på ett annat vis, ungefär som med ekonomin eller ekologin, säger generaldirektör Johan Carlson om resultaten i myndighetens årsrapport.

Han anser att politiska åtgärder alltid måste vägas mot de hälsokonsekvenser de får.

– Vi måste förstå att det är samhället som påverkar hälsan och att samhället påverkas av hälsoutvecklingen.

Ur ett internationellt perspektiv är hälsan i Sverige god, men det finns flera varningstecken som Folkhälsomyndigheten lyfter i sin årsrapport. Exempelvis framgår att skillnaderna i hälsa mellan personer som har hög och låg utbildningsnivå fortsätter att vara stora. Det finns flera tecken på att den psykiska ohälsan ökar, speciellt bland unga och lågutbildade. Dessutom är 51 procent av den svenska befolkningen i åldrarna 16–84 överviktiga eller feta.

– Det är riskfaktorer för att drabbas av flertalet sjukdomar men också en av de främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår. Om man får höga blodfetter, högt blodtryck och kanske så småningom hjärt- och kärlsjukdomar så inskränker ju det i människors liv och vardag, därför lyfter vi det här som en viktig aspekt, säger Fatima Azerkan, utredare och projektledare för årsrapporten.

Folkhälsomyndigheten pekar bland annat ut skolan som viktig för att vända de negativa trenderna. Fler måste ges möjlighet att gå färdigt grundskola och gymnasium, säger Fatima Azerkan.

– Då får de verktyg för att kunna tillskansa sig god kunskap och skapa sig bättre förutsättningar. Vi lever i ett informationssamhälle och har man inte det verktyget kan det slå negativt på hälsan.

Rapporten bygger både på registerdata från bland annat Socialstyrelsen och på enkätundersökningar. Och det finns också glädjande besked. Bland annat minskar dödligheten både i hjärt-kärlsjukdom och i de fyra vanligaste cancerformerna, förutom lungcancer för kvinnor. Färre riskkonsumerar alkohol och andelen som röker tobak dagligen minskar också.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler