Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Jonas Borg

”Vården måste bli bättre på att fråga om ärftlighet”

Många sjukdomsfall skulle kunna undvikas om om alla visste hur viktigt det är att känna till sin familjs cancerhistoria, skriver Nätverket mot gynekologisk cancer i en debattartikel. 

Detta är en opinionstext. Åsikterna som förs fram här är skribentens egna.
Annons:

Varje år insjuknar cirka 100 kvinnor i äggstockscancer, 30 kvinnor i livmodercancer, 470 i bröst­cancer, 72 män i prostatacancer och 140 personer i tjock/ändtarmscancer på grund av någon av de genetiska mutationerna BRCA eller Lynch syndrom. En del av detta hade kunnat undvikas om alla visste hur viktigt det är att känna till sin familjs cancerhistoria. Kunskap ger individen en möjlighet att agera i förebyggande syfte.

April är Gyncancermånaden i Sverige och ett bra tillfälle att diskutera hur vi kan minska risken för kvinnor att insjukna i gynekologisk cancer. Men många tänker kanske inte på att gyne­kologisk cancer är en sjukdom som berör både kvinnor och män, och det kan finnas kopplingar till flera andra cancersjukdomar.

Vi talar om det som kallas ärftlig cancer.

“En vanlig missuppfattning är att ärftlig gyne­kologisk cancer och bröst­cancer enbart berör kvinnor.”

En vanlig missuppfattning är att ärftlig gynekologisk cancer och bröstcancer enbart berör kvinnor. Det är fel. När det finns ett ärftligt underlag för bröst- eller äggstockscancer, så kallat BRCA-syndrom, finns det i vissa fall en ökad risk för prostatacancer hos män. Om kvinnliga släktingar har livmoder- eller tarmcancer kan orsaken vara Lynch syndrom, vilket ger både kvinnor och män en ökad risk för tjocktarmscancer. Dessutom kan både manliga och kvinnliga släktingar vara anlagsbärare!

När det 2015 godkändes ett läkemedel (parphämmare) för behandling av äggstockscancer orsakad av en BRCA-mutation så reviderades vårdprogrammet och det fastslogs att man skulle både göra ett blod- och ett vävnadsprov för att hitta eventuell ärftlighet.

  • Vad händer inom andra cancerdiagnoser. Måste vi vänta på att läkemedel tas fram för att alla ska börja testas genetiskt?
  • Testas alla med prostata­cancer för att hitta ärftlighet som i nästa generation kan ge ägg­stocks­cancer?
  • Vet alla läkare att det finns en koppling mellan livmodercancer och tarmcancer? Testas alla kvinnor med livmodercancer?
  • Kommer man också bli tydligare i att fråga alla drabbade om vilken cancer som finns i familjen både på mans- och kvinnosidan?

Vi vill att genetisk testning blir enkelt tillgänglig för alla! Vården måste aktivt screena för att hitta anlagsbärare och ge anlagsbärare tillgång till bra kontroller. Det är viktigt att identifiera familjemedlemmar som har dessa mutationer för att möjliggöra sjukdomsförebyggande åtgärder.

Givetvis vill vi också att det satsas betydligt mer på fortsatt forskning om diagnostik, prevention och behandling av individer med ärftliga cancer­anlag.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler