Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Ami Hommel, leg sjuksköterska, docent i vårdvetenskap och ordförande i Svensk sjuk­sköterskeförening, Anna Forsberg, leg sjuksköterska, professor i vård­vetenskap, Kerstin Segesten, leg sjuksköterska, professor emerita i vård­vetenskap, och Birgitta Milton, leg sjuksköterska, specialistsjuk­sköterska inom intensivvård, magister inom organisation och ledarskap.

Ami Hommel, leg sjuksköterska, docent i vårdvetenskap och ordförande i Svensk sjuk­sköterskeförening, Anna Forsberg, leg sjuksköterska, professor i vård­vetenskap, Kerstin Segesten, leg sjuksköterska, professor emerita i vård­vetenskap, och Birgitta Milton, leg sjuksköterska, specialistsjuk­sköterska inom intensivvård, magister inom organisation och ledarskap.

”Omvårdnad av hög kvalitet kräver hög kompetens”

Utan sjuksköterskor som har en helhetssyn på personen som behöver vård blir vården uppgiftsorienterad och fragmentiserad, skriver fyra debattörer.

Detta är en opinionstext. Åsikterna som förs fram här är skribentens egna.
Annons:

Sjukvården är i kris. Dagligen rapporteras om patienter som får vänta i dygn på en säng, som inte får rimlig vård, inte bemöts på ett korrekt sätt och som riskerar att drabbas av vårdlidande. Trots vårdens stora problem sker varje dygn fantastiska möten mellan patienter och sjuksköterskor som är dedikerade för att vårda utifrån sin etiska kod samt vetenskap och beprövad erfarenhet.

Allt sjukare patienter och allt kortare vårdtider ställer höga krav på en kunskapsbaserad vård. Många aktörer inom och utom vården gör sig till språkrör för vad omvårdnad är och hur den ska bedrivas. Sällan hör man någon som hänvisar till sjuksköterskans etiska kod eller de krav som ställs på en profession. Det är i stället vårdens akuta behov av ”flinka händer” som lyfts fram.

Landstingspolitiker och förvaltningsledningar måste inse att omvårdnad av hög kvalitet kräver hög kompetens. I diskussioner om olika lösningar på sjuk­sköterske­bristen framhålls aldrig detta. I stället uppstår en mängd idéer kring hur de sjuksköterskor som finns kvar ska kunna nyttjas för så många patienter som möjligt. Sjuksköterskors arbete delas upp med syftet att överföra arbetsuppgifter till andra yrkesgrupper.

Det finns stor risk att omvårdnad förenklas och tas för given. Utan sjuksköterskor som har en helhetssyn på personen som behöver vård blir vården uppgiftsorienterad och fragmentiserad. Region Skåne rekommenderar till exempel att andelen sjuksköterskor vid Skånes universitetssjukhus ska minskas till endast 40 procent. Detta trots att all tillgänglig forskning visar att en hög andel akademiskt utbildade sjuksköterskor är avgörande för en säker vård.

Forskning visar också att sjuksköterskor i en sådan bemanningsmodell i genomsnitt använder en fjärdedel av sin arbetstid till att instruera och följa upp under­sköterskors arbete.

Att vara sjuksköterska innebär ett professionellt yrkesutövande. All den kunskap som tas fram genom forskning om omvårdnad kan bidra till en mer human vård men det kräver att sjuksköterskor finns närmast patienten.

Sjuksköterskor arbetar pro­aktivt genom riskbedömningar och systematisk analys. Detta proaktiva arbete är avgörande inom akutsjukvården där de svårast sjuka och mest sårbara personerna vårdas.

Sjuksköterskors flykt från vården kan ha olika orsaker. Inte sällan beror den på skillnaden mellan ambitioner och möjlig­heterna att ge en god omvårdnad. Utan sjuksköterskor i tillräcklig mängd vet vi genom forskningen att vårdtiderna förlängs samt att patienter utsätts för skada och risk för att dö.

För att rekrytera och behålla sjuksköterskor krävs goda förutsättningar för att ge omvårdnad av hög kvalitet och möjlighet till professionell utveckling. Omvårdnadskompetens hos chefer och ledare på alla nivåer är nödvändig för att de ska kunna identifiera behov av kvalitetsutveckling inom omvårdnad och för att leda denna utveckling.

“En lärorik modell för en sådan förändring är Magnetsjukhus i USA.”

Ledare för omvårdnads­arbetet på samtliga nivåer behöver kraftfullt stödja medarbetare och patienter. Det innebär en ledning som tar ansvar för att det finns tillräckligt antal specialistutbildade sjuksköterskor och för en kontinuerlig fortbildning och kompetens­utveckling.

En lärorik modell för en sådan förändring är Magnetsjukhus i USA.

Dessa karaktäriseras bland annat av att sjuksköterskornas kompetens tas tillvara, att personal­tätheten är relevant för uppdraget och att team­arbetet fungerar. Flera forsknings­studier visar att vid dessa sjukhus är också behandlingsresultaten bättre och patienterna mer nöjda än vid icke-certifierade sjukhus.

Det är hög tid att inspireras och lära av modellen även i Sverige.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler