Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Mats Bojestig, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Jönköpings län, har lett arbetet med att utforma den nya modellen för kunskapsstyrning. Foto: Samuel Åsgård

Mats Bojestig, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Jönköpings län, har lett arbetet med att utforma den nya modellen för kunskapsstyrning. Foto: Samuel Åsgård

Nationella vårdprogram ska göra vården jämlik

Alla diagnosområden ska få nationella vårdprogram. Det är landstingens gemensamma satsning för att skapa en mer jämlik vård. 

Annons:

Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, fattade i fredags ett beslut om kunskaps­styrning som kan få stora konsekvenser för sjukvården. 

– Det här är ett av de viktigaste besluten vi har fattat. Det kommer innebära att vi får mer enhetlighet, en högre kvalitet och en bättre kunskapsstyrning i sjukvården, säger Anders Henriksson (S), vice ord­förande för SKL. 

Beslutet innebär att de sex sjukvårdsregionerna tillsammans ska bilda programråd för 22 olika områden. Dessa ska ta fram nationella vårdprogram inom olika diagnoser. 

–  Det här handlar om väldigt konkret vård. Det handlar om att göra en analys av vad det är som behövs och vad det finns för brister inom ett område. Och utifrån det följa upp vad som behöver göras för att få det mer likvärdigt, säger Mats Bojestig, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Jönköpings län, som lett arbetet med den nya modellen.  

Förebilden är modellen på cancerområdet med Regionala cancer­cent­rum i samverkan och införandet av standardiserade vårdförlopp. Sådana vårdförlopp med bestämda ledtider från dia­gnos till behandling kan enligt Mats Boje­stig bli aktuella för flera av de diagnosområden som ska få nya nationella vårdprogram. 

Han betonar att vårdprogrammen kommer att se olika ut. I vissa fall kan det bli omfattande program med tydliga behandlingsriktlinjer. Inte minst på de områden där det saknas nationella riktlinjer från Socialstyrelsen. 

–  Finns det riktlinjer kommer vi inte att göra om dem utan då kan det handla om att riktlinjerna behöver bli ännu mer praktiska och konkreta på ett område, säger Mats Bojestig. 

Vårdprogrammen ska tas fram av expertgrupper från professionerna. På varje område kommer det att finnas undergrupper av experter för specifika diagnoser.

Till skillnad från de standardiserade vårdförloppen i cancervården finns det inte någon statlig styrning i de vårdprogram som landstingen nu ska enas kring. Och inga belöningspengar eller bestraffningar för dem som misslyckas att följa programmen. 

– Jag tror att vi klarar av det här på egen hand. Vi inser det stora behovet av att göra det tillsammans. Det är inte rimligt att ett landsting erbjuder en viss behandling och ett annat inte och att du som individ ska behöva flytta för att få viss vård, säger Mats Bojestig. 

Han räknar med att de nya vårdprogrammen och den nya modellen för kunskapsstyrning ska vara igång fullt ut om två år. 30 miljoner kronor avsätts varje år för att följa upp och analysera modellen. Men de landsting som har svårt att klara av att genomföra de nya vårdprogrammen kan inte räkna med någon hjälp från SKL centralt. 

–  Det här är ett arbete som måste ske ute i landsting och regioner. Det finns inga planer på mer medel till landstingen, säger Anders Henriks­son.

Han hoppas också att landstingen ska samarbeta för att lösa tillgången till vissa bristyrken i vården. 

–  Genom att skapa programråd för olika diagnoser skapar vi förutsättningar för landstingen att samarbeta om tillgången till specialistkompetens i olika delar av landet, säger Anders Henriksson.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler