Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Slarv med hygien kostar vården miljarder

Runt 300 000 vårdplatser skulle frigöras om vården förhindrade onödiga vårdrelaterade infektioner. Totalt drabbas 65 000 patienter om året av infektionerna.

Annons:

VRI, vårdrelaterade infektioner

  • Män får oftare VRI än kvinnor. Vårdrelaterad lunginflammation och blodförgiftning är vanligare hos män.
  • Vårdrelaterade urinvägsinfektioner och postoperativa sårinfektioner är vanliga skador.
  • Patienter som utlokaliserats löper dubbelt så hög risk att drabbas av VRI.

En patient som drabbas av en vårdrelaterad infektion, VRI, måste stanna i snitt 16,6 dagar på sjukhus medan den som inte smittas kan skrivas ut efter 6,3 dagar.

För landstingen blir det dyra extra­dagar. De nära 7 miljarder kronor om året som dessa vårdtider kostar motsvarar mer än 10 procent av kostnaderna för den somatiska slutenvården, summerar rapporten Vårdrelaterade infektioner kunskapsläge och resultatredovisning från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Den baseras på omfattande journal­granskningar av drygt 58 000 vårdtillfällen från januari 2013 till juni 2016, samt jämförelser med punktprevalensmätningar, PPM, av VRI i landsting och regioner, under samma tid.

– Sannolikt kostar infektionerna samhället ännu mer eftersom vi inte räknat med sjukskrivningar och andra kostnader som sjukdomen för med sig. Men framför allt handlar detta om lidande för patienten, säger Eva Estling, samordnare för patientsäkerhetsfrågor på SKL.

Uppemot hälften av alla VRI – drygt 30 000 fall – skulle kunna stoppas om sjukvården arbetade mer förebyggande och följde de råd som finns för att förhindra smitta, enligt rapporten. I pengar handlar det onödiga vårdkostnader på över 3 miljarder kronor om året, och 300 000 vårdplatser.

Att helt få bort infektionerna från vården är inte realistiskt och vad som är undvikbart är inte hugget i sten, enligt Eva Estling.

– Målet är förstås att ge en så bra vård som möjligt. Men en del behandlingar innebär en ökad risk för VRI, och räknas i dag som undvik­bara. Men vad som är undvikbart kan diskuteras, det vi inte kan göra i dag kan vi kanske göra imorgon. Förhållningssättet i vården måste vara att VRI kan förebyggas.

Trots att problemen med VRI är kända sedan länge, och trots tidigare rapporter, riktlinjer och råd om framgångsfaktorer för att förebygga dem, har andelen, på riksnivå, bara minskat med någon procentenhet sedan 2013.

– Det finns en frustration i att förändringen går för sakta. Det är ett av skälen till att vi gjort den här redo­visingen. Vi vill lyfta att ansvaret ligger på högsta politiska nivå. Vi vet att det är viktigt med en ledning som leder och efterfrågar ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och som inser vikten av att arbeta pro­aktivt tillsammans med professionen i hela vårdkedjan, säger Eva Estling.

I rapportens sammanställning över förekomsten och kostnaderna för VRI finns stora regionala skillnader. I Kalmar får bara 2,1 procent en sådan infektion medan patienter i Jämtland Härjedalen löper en mångdubbelt större risk.
Framför allt är det de över 75 år som drabbas och utsätts för de allvarligaste konsekvenserna.

Infektionerna är en bidragande faktor till att runt 1 500 personer avlider varje år, det motsvarar fyra patienter om dagen.

Uppskattningsvis hälften av dessa dödsfall kunde, med rapportens mått, ha undvikits.

– Att runt 30 000 patienter får VRI som kunde ha undvikits, ger ökade vårdtider som motsvarar vård­platser för ett helt sjukhus. Det handlar om totalt 300 000 vårdplatser om året. Med tanke på vårdplatsbristen bör den kunskapen motivera till ett mer proaktivt arbete i hela vårdkedjan, så att det gagnar patienten, säger Eva Estling.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler