Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Herman Holm, överläkare Psykiatri Skåne.

Herman Holm, överläkare Psykiatri Skåne.

”Management – i en återvändsgränd”

Vården på varje enskild avdelning och mottagning ser ofta mycket olika ut. Det kräver ett närvarande chef-/ledarskap, skriver Herman Holm i den pågående debatten om ledarskap i sjukvården. 

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Spännande debatt kring ”styrning” av vården i Dagens Medicin, där Lars Jacobson i nr 18/17 efterlyser fler läkare som chefer medan Andreas Nyström i nr 19/17 mer problematiserar det rådande styrsystemet. Kanske tiden är kommen för att vända hela systemet upp och ner?

Management – ett honnörsord inte minst i offentlig verksamhet betydde ursprungligen att ha god hand om hästar. Att rida in vilda hästar eller att få en stor tjänsteproducerande verksamhet lyckas nå uppställda mål kan nog ha vissa likheter.

Många lednings­grupps­möten ägnas åt att försöka övertyga anställda om hur bra olika managementverktyg som Qul, Lean, Balanserade styrkort, centralt fastslagna värderingar är. Efter en stark och hoppfull introduktion så brukar de efter ett par år som regel försvunnit och ersatts av något nytt. Varje gång med en önskan om att äntligen hittat rätt styrmedel.

Varför fungerar det inte? An­talet läkare och sjuksköterskor ökar år från år. Vi har aldrig haft fler. 2010 var kostnaden för landstingen 247 miljarder. 2015 landade den på 310 miljarder, en kostnadsökning på 25 procent som på många håll lett till ökad landstingsskatt – ändå saknas det pengar?!

Samtidigt i den allt dyrare och personaltäta vården saknas vårdplatser. Dessa har blivit allt färre – ofta i syfte att minska kostnader. I dag vittnar många om att det ökade trycket på de allt färre vårdplatserna på flera sätt snarare bidrar till ökande kostnader. I min egen verksamhet, Psykiatri Skåne, är vid full beläggning på en ort hela regionens vårdplatser tillgängliga, om det finns luckor. Det blir många transporter, vård på inte bara fel avdelning utan också på fel ort.

Att styra en komplex verksamhet är svårt. Budgetar sprängs, mål missas och mycket tyder på att organisationen långt ifrån presterar det den borde med hänsyn taget till resurstillgång. Kostnader genereras allra längst bort från den centrala ledningen. Beslut om åtgärder, sjukhusvård eller inte, recept och recept av vad – där finns kostnaderna.

Avdelningar och mottagningar leds av enhetschefer som har direkt ansvar för personal som fattar dessa beslut. De beskrivs ofta som chefer ”längst ner” i en chefshierarki. På de flesta landsting/regioner är det sedan en rad med mellanchefer i form av sektionschef, verksamhetschef, divisionschef, förvaltningschef upp till landstings-/region­direktör.

Rollen som enhetschef har kraftigt förändrats de senaste 20 åren. Alltmer administrativa uppgifter, rehabansvar, semesterplanering och mycket annat har decentraliserats. Däremot har ansvar för verksamhetsutveckling, ekonomi och direkt inflytande över själva vårdprocessen centraliserats.

“Nu är chefsarbetet en heltidssyssla och allt mer nertyngt av personaladministration och rapportering uppåt.”

Det närvarande chefskapet har minskat. För inte så länge sedan delade enhetschefen sin tid mellan chefsarbetsuppgifter och praktiskt arbete på avdelningen eller mottagningen. Detta innebar hög insyn i vårdprocesserna och också ökade möjligheter till att förbättra dessa.

Nu är chefsarbetet en heltidssyssla och allt mer nertyngt av personaladministration och rapportering uppåt i de alltmer finmaskiga nät av kontroll av det som utförs eller skulle ha utförts. Tilliten att en duglig chef tillsammans med sin personal klarar att både ge och utveckla vården inom given ram har minskat. Vården på varje enskild avdelning och mottagning ser ofta mycket olika ut. Det kräver ett närvarande chef-/ledarskap.

Om enhetschefen hade ett tydligt uppdrag, en budget i relation till uppdraget och mer fria händer att tillsammans med sina medarbetare lösa de ofta väldigt komplexa utmaningarna för just den mottagningen/avdelningen, då skulle möjligheter till en helt annan modell kunna växa fram. De mer centralt placerade ­chefernas roll skulle ändras från att vara ”styrande” och kontrollerande till att mer ”möjliggöra” för det viktigaste chefsledet, enhetscheferna, att gå iland med sina uppgifter. Dessa uppgifter skulle i sin tur definieras utifrån de behov man kan se hos de patienter man har till uppgift att få att må bättre.

Dagens vård befinner sig långt från denna beskrivning.

Relaterat material
”Den enskilda läkaren måste ha mandat att påverka verksamheten”
”Vårdkrisen är en ledarskapskris – där läkarkåren är medansvarig”

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler