Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Jan-Erik Damber, professor i urologi vid Göteborgs universitet.

Jan-Erik Damber, professor i urologi vid Göteborgs universitet. Bild: Carl-Magnus Hake

Oroväckande långtidseffekter vid testikelcancer

Årets höjdpunkt inom urologisk cancer var resultaten för tidig behandling med läkemedlet Zytiga vid spridd prostatacancer. I övrigt framhåller urologen Jan-Erik Damber bland annat långtidsuppföljningar inom testikelcancer och genomisk klassificering av tidig prostatacancer. 

Annons:

I en separat artikel har Dagens Medicin rapporterat om resultaten i de stora läkemedelsprövningarna Latitude och Stampede där det nyare hormonläkemedlet Zytiga (abirateron) visat sig ge en överlevnadsfördel när det gavs tillsammans med konventionell hormonbehandling vid nydiagnostiserad metastatisk prostatacancer.

– Många här på kongressen är imponerade över hur bra effekten faktiskt var. Det blir en stor utmaning för sjukvården att hantera detta, både kostnadsmässigt men också att ta hand om patienterna som väntas leva längre, säger Jan-Erik Damber, som är professor i urologi vid Göteborgs universitet.  

Av övriga resultat vid prostatacancer lyfter han fram resultat från en amerikansk uppföljning  av patienter som opererats för lokaliserad prostatacancer. Genom en särskild analys av tumörens mutationer i kombination med konventionell patologisk och klinisk riskklassificering fick forskare en bättre bild av återfallsrisken.

– I det här systemet hade de patienter som klassades som låg risk verkligen en väldigt låg risk för återfall. Det här kan öppna för säkrare behandlingsbeslut i framtiden, säger Jan-Erik Damber.

I en annan studie hade forskare testat en direkt jämförelse mellan de två nyare hormonläkemedlen enzalutamid (Xtandi) och abirateron (Zytiga) hos patienter som slutat svara på konventionell hormonbehandling.

– Slutsatsen var att läkemedlen var likvärdiga sett till tid för återfall med stigande PSA. Det har diskuterats om det finns skillnader mellan de här två läkemedlen men det verkar det alltså inte finnas, åtminstone inte i det här behandlingsskedet av sjukdomen, säger Jan-Erik Damber.

Inom testikelcancer lyfter han fram två uppföljningar som tydliggör att de patienter som blivit botade från sjukdomen ändå klarar sig sämre, jämfört med jämförbara personer som inte haft testikelcancer.

En nederländsk studie  fann att patienter hade en 50 procent ökad risk att dö från andra orsaker än testikelcancer över en 20-årsperiod. Forskarna uppskattar att den cisplatinbaserade cytostatikabehandlingen av sjukdomen kommer till priset av runt 7,5 år minskad livslängd.

Och i en norsk studie  fann forskare att dödsfall i hjärt-kärlsjukdomar framförallt var vanligare under den första tioårsperioden, medan överdödlighet i nya cancersjukdomar och andra sjukdomar var tydlig upp till 30 år efter att cancern botats. 

– De här resultaten är oroväckande och visar att vi behöver bli bättre på att följa upp de här patienterna samt att det behöver utvecklas mindre toxisk cytostatikabehandling, säger Jan-Erik Damber.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler