Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Martin Sandelin, lungläkare vid onkologen på Akademiska sjukhuset.

Martin Sandelin, lungläkare vid onkologen på Akademiska sjukhuset. Bild: Carl-Magnus Hake

Studie ändrar behandling vid alk-positiv lungcancer

Mycket lovande resultat för en ny alk-hämmare samt immunterapi vid lungsäckscancer. Det är två av flera höjdpunkter inom lungcancer som Martin Sandelin tar med sig hem från årets kongress. 

Annons:

På tisdagen presenterades uppmärksammade resultat från studien Alex där patienter med spridd så kallad alk-rearrangerad lungcancer i första linjen lottades till antingen standardbehandling crizotinib (Xalkori) eller till den nyare alk-hämmaren alektinib (Alecensa).

Alk-rearrangerade tumörer förekommer hos runt 3 till 5 procent av alla lungcancerpatienter.

Hos dem som fick alektinib var den progressionsfria överlevnaden, alltså tiden tills det att sjukdomen förvärrades, 25,7 månader, jämfört med 10,4 månader i kontrollgruppen. Vidare var förekomsten av hjärnmetastaser, vilka generellt anses vara svårbehandlade, 9 respektive 41 procent efter tolv månader. Dessutom var förekomsten av biverkningar mindre med alektinib än crizotinib.

– Det här är extremt starka resultat. Man kan visserligen fråga sig om det inte kan vara bättre att använda alektinib i andra linjen efter crizotinib vilket är standard idag, eftersom man då skulle utnyttja två alk-hämmare. Men de här resultaten talar ändå för att alektinib ”up front” är det bästa. Resultaten kommer sannolikt ändra hur vi behandlar patienterna, säger Martin Sandelin, som till vardags jobbar som lungläkare på onkologiska kliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Något annat som uppmärksammats är en tidig studie som pekar på nyttan av immunterapi vid tidigare behandlad spridd lungsäckscancer, också kallat mesoteliom. Bland de som fått PD1-hämmaren nivolumab (Opdivo) i kombination med CTLA4-hämmare ipilumab (Yervoy) hade tumörerna krympt markant hos 26 procent av patienterna, jämfört med 17 procent hos dem som bara fick nivolumab.

– Vi har i stort saknat bra behandling när lungsäckscancer inte längre svarar på cytostatika. De här resultaten ger hopp om att immunterapi med checkpointblockad också fungerar vid denna tumörtyp, säger Martin Sandelin.

Inom immunterapiområdet framhåller han även uppdaterade resultat för den banbrytande studien Keynote-024, som etablerade PD1-hämmaren pembrolizumab (Keytruda) som första linjens behandling vid spridd lungcancer med högt uttryck av markören PD-L1.

– Här var överlevnadsvinsten fortsatt tydlig för pembrolizumab trots att många i kontrollgruppen gått över till detta läkemedel när de progredierat. Resultaten visar att det är viktigt att vi verkligen mäter PD-L1 i tumörerna för att hitta de som behandlingen lämpar sig för så att de kan få den direkt.

Inom målriktad behandling framhåller Martin Sandelin en studie som visade bra på resultat på hjärnmetastaser av den nya tyrosinkinashämmaren osimertinib (Tagrisso) i andra linjen vid EGFR-muterad lungcancer, detta jämfört med cytostatika.

– Det var riktigt bra behandlingssvar. Tyvärr finns det ännu ingen subvention för det här läkemedlet, vilket riskerar drabba patienterna.  

Enligt Martin Sandelin är en trend som blivit tydlig på kongressen att forskningen inom lungcancer återigen vänt sig mot prekliniken för att hitta fler biomarkörer som kan bidra till ytterligare skräddarsyning av behandling.

– Detta är verkligen en stark utveckling, man tittar på tumörprover från fem till sex tusen patienter och undersöker alla möjliga markörer. Här finns troligen många upptäckter som ligger och väntar och som gör att vi kan förbättra behandlingen ytterligare för undergrupper av patienter, säger Martin Sandelin. 

Relaterat material

Kommentarer