Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

 

Jak-hämmare och självtester lämnade avtryck på Eular

Sessioner om medicinska självtester och egeninsamlad patientdata vill professor Ingemar Petersson lyfta fram från årets möte i Madrid.

Annons:

Flera presentationer under kongressen har berört patientens involvering i vården. En studie som Ingemar Petersson har fastnat för handlar om patienters självtestning av exempelvis blod och gener. Ett område som fått allt mer fokus den senaste tiden.

– I dag vill många personer veta om de är sjuka. Men om det skulle komma fram att man bär på en sjukdom – vad händer då? När patienten väl har informationen går det inte att backa bandet. Det här är ett viktigt etiskt dilemma som behöver uppmärksammas mer, säger han. 

Ingemar Petersson lyfter även fram en session som berör e-hälsa och så kallad m-hälsa, där mobilen är ett centralt redskap. Via nya hälsoappar kan nämligen patienter samla in stora mängder information om sin egen hälsa. Under onsdagen höll en fransk forskare, Laure Grossec, en viktig presentation på ämnet, berättar han.

– Vi läkare är vana att styra processen kring insamlandet av data om hur patienten mår. Men nu kan de själva samla information om alltifrån fysiskt aktivitet och smärta till hjärtfrekvens och blodsockernivå. I dag insamlas mer data av patienterna själva genom appar än i forskningssammanhang.

Han fortsätter:

– Många gånger är också patienternas data mer väldokumenterad än vad som finns i läkarens journal.  Så vi måste hitta nya sätt att möta och hantera informationen. Och självklart stödja patienterna i detta, säger Ingemar Petersson.

Två studier som har fått uppmärksamhet under kongressen berör två potentiellt nya läkemedelklasser för psoriasisartrit: tablettbehandlingen Xeljanz och den monoklonala antikroppen guselkumab. Båda studierna är väldigt välgjorda, enligt Ingemar Petersson.

– Sannolikt har Xeljanz en lika bra effekt på patientgruppen som Humira. Däremot undersökte inte forskarna om läkemedlet kan minska inflammationer i ryggraden som drabbar uppemot hälften av dessa patienter. Det är ett mått jag saknar i studien, säger han.

Han tror även att guselkumab kan bli en lovande terapi för personer med psoriasisartrit.

– Allt talar för att antikroppen kommer ha en plats i behandlingsarsenalen i framtiden. Visserligen behöver guselkumab utvärderas i fas 3-studier innan vi vet vad den går för – men så här långt ser det bra ut, säger han. 

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler