Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

"Efter ett startskott kan vi driva standardiseringen"

"Det är en stor utmaning som Fredrik Lennartsson och Hanna Fagerlund vid Myndigheten för vård- och omsorgsanalys beskriver", skriver Dan Nilsson, standardiseringschef, vård och omsorg, SIS, Swedish Standards Institute, i en replik. 

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Det är en stor utmaning som Fredrik Lennartsson och Hanna Fagerlund vid Myndigheten för vård- och omsorgsanalys beskriver i Dagens Medicin nr 23/17 när de vill skapa en infrastruktur byggd på automatiserade dataöverföringar och som är en reguljär del av hälso- och sjukvården.

Även om uppgiften är svår menar vi att den med gemensamma krafter och vedertagna arbetssätt inom standardisering går att lösa. Men först krävs det ett nationellt beslut om att arbetet ska starta.

Det är ingen nyhet att avsaknaden av en robust och väl fungerande nationell informationsinfrastruktur leder till svårigheter såväl för vårdgivare och yrkesutövare som för patienter. Det handlar inte bara om bristen på interoperabilitet mellan olika system, bland annat journalsystem, utan också om svårigheterna att dra nytta av kvalitetsregistrens fulla potential inom hälsoekonomi och kliniskt och forskningsrelaterat arbete.

Myndighetens utredning visar att de flesta kvalitetsregister, trots en utveckling, fortfarande befinner sig på de lägsta utvecklingsnivåerna enligt certifieringssystemet. Utvecklingen som debattörerna vill se kommer att ta tid. Frågan är vad som händer med kvalitetsregistren, både på kort och lång sikt.

För att ändå förstärka nyttan med kvalitetsregistren, som ofta drivs med starkt engagemang, ser Swedish Standards Institute, SIS, möjligheten att tillsammans med branschen ta fram specifikationer eller standarder för hur kvalitetsregister ska utformas för att höja kvaliteten och öka möjligheterna till samkörning av register.

Vi vill betona att frågan om nationell infrastruktur i högsta grad är internationell, vilket debattörerna inte nämner. Information, kunskap och data känner inte av nationsgränser, forskning och utveckling är ofta av nödvändighet internationell. I det fortsatta arbetet är det viktigt att ta hänsyn till den internationella kontexten.

Det internationella och europeiska perspektivet är intressant för att göra Sverige attraktivt för kliniska prövningar och studier, men också för att information tryggt och säkert ska kunna delas – med nytta för bland annat forskning och utveckling.

SIS medverkar i internationella standardiseringsarbeten inom hälsoinformatik som skulle kunna bidra till det svenska arbetet med att skapa kvalitetssäkrad och mer enhetlig informationsinfrastruktur inom hälso- och sjukvård.
2019 kommer Sverige genom SIS att vara värdland för ett internationellt möte inom hälsoinformatik som samlar cirka 150 experter från runt 30 länder.

Det vore roligt att kunna berätta att vi påbörjat en resa med att få till en hållbar informationsinfrastruktur där standarder är fundamentet. Det skulle i så fall också ligga i linje med det svenska målet att vara världsledande inom e-hälsa 2025.

Vi är redo att som standardiseringsorgan i ännu större utsträckning bidra till en hållbar informationsinfrastruktur till gagn för kvalitet, patientsäkerhet och utveckling. Så fort ett beslut fattats av staten sätter vi gärna igång!
SIS är av regeringen utsedd standardiseringsorganisation i Sverige och medlem i CEN (europeisk standardisering) och ISO (internationell standardisering).

Dan Nilsson, standardiseringschef, vård och omsorg, SIS, Swedish Standards Institute.

Relaterat material
”Vi behöver inte en ny satsning på kvalitetsregister”

Kommentarer