Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Översta bilden från vänster: Helle Wijk, Ann-Marie Wennberg och Johan Larsson
Små bilderna: Marina Olsson (vänster), Karin Dahlman-Wright (mitten) och Ann-Sofie Lodin (höger)

Översta bilden från vänster: Helle Wijk, Ann-Marie Wennberg och Johan Larsson Små bilderna: Marina Olsson (vänster), Karin Dahlman-Wright (mitten) och Ann-Sofie Lodin (höger)

Nyutbildade sjuksköterskor saknar praktiska baskunskaper

Nyutbildade sjuksköterskor saknar ofta praktiska kunskaper i yrket när de blir legitimerade, medan de teoretiska akademiska kunskaperna är goda. Frågan är vad som bör göras åt det.

 

Annons:

– Naturligtvis ska ingen skuld läggas på den enskilda sjuksköterskan. Men utbildningens kunskaper stämmer inte överens med behoven i verkligheten. Utbildningen är för teoretisk, säger Ann-Sofi Lodin, regiondirektör i Västra Götalandsregionen, VGR.

Hon anser att det skett en övervältring av kostnader från högskolor och universitet till landstingen för att utbilda sjuksköterskor i praktiska baskunskaper. Och Ann-Mari Wennberg, sjukhusdirektör på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, berättar om nyutexaminerade sjuksköterskor som inte kan ta blodprov. Arbetsgivarna möter bristerna i utbildningen med allt längre introduktionsperioder. I Västra Götaland pågår introduktionen nu under ett år.

– Det finns en konflikt mellan det praktiska och det akademiska som det inte pratas om. Vi måste prata med utbildningarna om vad man behöver kunna när man kommer ut i yrket, säger Marina Olsson, HR-direktör i Västra Götaland.

Regionen anser att problemet är så allvarligt att de lyfter frågan under ett seminarium i Almedalen. Där framkommer att utbildningarna är olika bra på att undervisa i de praktiska momenten, vilket påverkar hur attraktiv den nyutbildade blir på marknaden. Å andra sidan råder sådan brist att alla får jobb. Svårigheten är inte att rekrytera, utan att behålla personalen.

– Så vänd på det. Sjuksköterskorna har en stor akademisk grund. Det behövs. Men hur väl förberedda är våra arbetsgivare på att ta hand om dem och lotsa in dem? undrar Johan Larsson, vice vd i Vårdförbundet.

Han motsäger inte påståendet att de nyutexaminerade saknar praktiska färdigheter, hela panelen håller med om den bilden. Konflikten finns istället i vem och vad som bör göras åt det.

– Det är inte rimligt att man ska vara erfaren direkt när man är nyutbildad. Vården måste följa den kunskapsmassa som finns, sjuksköterskan behöver vara teoretiskt kunnig. Sen får man lära sig jobbet på plats, säger Johan Larsson.

Karin Dahlman-Wright, tf rektor på Karolinska institutet, betonar vikten av en solid teoretisk grund i omvårdnad då det finns belägg för att kunskapen har effekt på dödligheten. Men hon håller med om att de praktiska momenten måste bli bättre och effektivare. Och hävdar att det är ett gemensamt ansvar mellan utbildningarna och sjukvården. Hon får medhåll av sjukhusdirektör Ann-Mari Wennberg.

– Vi måste hjälpas åt. Under den verksamhetsförlagda utbildningen får det inte bli några prinsessan Victoria-besök där man går efter någon, tittar på och nickar. Det måste vara´ learning by doing´, men alltid med en skicklig sjuksköterska närvarande, säger hon.

Frågan om utbildningen bör förlängas väcker däremot inget större gehör i panelen. Ytterligare ett stort problem är att många sjuksköterskor lämnar yrket inom två år efter examination.

– Vi måste jobba med att bli bättre på att få eleverna att förstå vilket yrket är, säger Helle Wijk, lektor och docent på Institutionen för vårdvetenskap och hälsa.

Studenterna på Institutionen för vårdvetenskap och hälsa måste klara vissa praktiska prov för att få godkänt.

– Kan vi reklamera dem annars, undrar Ann-Marie Wennberg lite skämtsamt.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler