Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Frida Sundberg, överläkare diabetesteamet, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Styrelseledamot i Svenska barnläkarföreningens delförening för endokrinologi och diabetes. Styrelseledamot i Svensk förening för diabetologi, Anna Olivecrona, diabetesansvarig läkare, patientflödeschef för barn med hormonsjukdomar, Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Ordförande i Svenska barnläkarföreningens delförening för endokrinologi och diabetes och David Nathanson, överläkare. Ordförande i Svensk förening för diabetologi.

Frida Sundberg, överläkare diabetesteamet, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Styrelseledamot i Svenska barnläkarföreningens delförening för endokrinologi och diabetes. Styrelseledamot i Svensk förening för diabetologi, Anna Olivecrona, diabetesansvarig läkare, patientflödeschef för barn med hormonsjukdomar, Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Ordförande i Svenska barnläkarföreningens delförening för endokrinologi och diabetes och David Nathanson, överläkare. Ordförande i Svensk förening för diabetologi.

”Gemensamt ansvar att svensk diabetesvård är av yttersta världsklass”

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Alltsedan möjligheten att behandla personer med diabetes med insulin tillkom har vården och redskapen för behandling utvecklats avsevärt. Utvecklingen har skett i samarbete mellan vårdprofessioner, forskare, personer med diabetes, anhöriga, vårdorganisatörer och industri. Därför uppfattar vi att Sarkadi med flera i Dagens Medicin försöker slå in öppna dörrar när de skriver att vården behöver samskapas med personer med diabetes.

Som läkare i diabetesvården vet vi att företrädare för personer med diabetes, oftast representerade av Diabetesförbundet, är en viktig del i utformandet av diabetesvården. Diabetesförbundet är en självklar del av paraplyorganisationen Nationella diabetesteamet. Vården genomförs i samråd med personen med diabetes och, hos barn med diabetes, i samråd också med barnets familj. Vad som passar en familj är inte alltid bra för en annan.

Det går inte att säga att vissa familjers lösningar är mer spetsbetonade än andras då varje person är expert på sitt eget liv, och värd att respektera utifrån sitt enskilda val. Därför ser vi att den av Ekholm med flera lanserade titeln ”spetspatienter” avviker från vårdens humanistiska ideal och modern vårdideologi som baseras på individualiserad vård, se Dagens Medicin.

Teknikutvecklingen har förbättrat diabetesvården och ger hopp om ytterligare förbättringar inom en snar framtid. Förbättringar av tekniska hjälpmedel kan göras av många olika aktörer, vanligast är den kommersiella industrin men utvecklingen kan också drivas av andra såsom akademi eller användare. Kraven på produkten måste dock vara desamma oavsett vem som utvecklar den. Därför finns krav på CE-märkning och godkännande av tillsynsmyndigheter. Beslutsfattarna, i form av regering, riksdag och myndigheter, har givit vårdprofessionerna ansvaret att se till att vården bedrivs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Som förskrivare av hjälpmedel är vi ansvariga för att användaren får säkra och välfungerande hjälpmedel samt att användaren har fått utbildning i och kunskap om hur dessa ska användas på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Därför vände vi barndiabetesläkare oss till Läkemedelsverket och Inspektionen för vård och omsorg och bad om råd för hur vi skulle förhålla oss till att anhöriga modifierar insulinpumpar, i synnerhet då pumpanvändaren är ett barn som inte på egen hand kan förväntas göra en riskanalys.

En jämförelse kan göras med bilar. Även en extremt duktig bilförare är beroende av att kunna förlita sig på att gas, broms, ratt och säkerhetsbälte fungerar som de ska. På samma sätt behöver även den mest erfarna person med diabetes ha tillgång till säkra hjälpmedel för att genomföra insulinbehandlingen. Här behöver regelverk och myndighetsfunktioner utvecklas för att passa in i dagens snabba teknikutveckling. När dagens regelverk skrevs hade nog ingen trott att insulinpumpar skulle kunna programmeras om. Vem bär ansvaret för att förhindra en olycka innan den sker? Den relevanta frågan är inte om något barn ännu kommit till skada genom obehöriga ingrepp i medicinteknisk utrustning, utan hur vi ska förhindra att det sker.

Vi har ett gemensamt ansvar att se till att svensk diabetesvård är av yttersta världsklass och att personer med diabetes i Sverige har tillgång till moderna, säkra och välfungerande hjälpmedel på jämlik basis. Tillsammans behöver vi fortsätta arbetet med att skapa största möjliga nytta med tillgängliga godkända hjälpmedel.

Relaterat material
”Samskapa vården med hackande föräldrar”
”Hackande föräldrar är det nya svarta”

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler