
Karl-Henrik Grinnemo, till vänster, och tre andra visselblåsande läkare slog namn om resultaten av Paolo Macchiarinis arbeten. Bild: Privat, Oskar Kullander/Bildbyrån

Karl-Henrik Grinnemo, till vänster, och tre andra visselblåsande läkare slog namn om resultaten av Paolo Macchiarinis arbeten. Bild: Privat, Oskar Kullander/Bildbyrån
Visselblåsare vill se utökad utredning av Macchiarinis arbeten
Visselblåsarna i Macchiariniskandalen är kritiska till att de två sakkunniga experterna som granskat sex artiklar om konstgjorda strupar inte har sett hela materialet. Paolo Macchiarini själv önskar att utredningen läggs på is.
Hej!
Tack för att du läser Dagens Medicin!
För att läsa vidare på vår sajt, behöver du registrera dig som läsare. Därefter kan du fortsätta att, utan kostnad, ta del av Dagens Medicins journalistik på sajten.
Varför vill vi veta mer om dig? För att kunna ge dig en bättre läsupplevelse och lära oss mer om våra läsares intressen.
Har du redan registrerat dig?
Gå tillbaka till startsidan och logga in dig uppe i toppen på sidan.
Har du frågor, kontakta kundservice@bbm.bonnier.se
Fortsatt trevlig läsning!
Har du redan ett konto?
Logga inVill du dessutom prenumerera på tidningen Dagens Medicin?
Klicka på knappen för att teckna en prenumeration.

– Vi håller så klart i stort med dem i slutsatsen att artiklarna bygger på oredlighet i forskning. Men de sakkunniga har inte fått se hela vårt material, vilket riskerar att försvaga deras möjligheter att göra en fullvärdig analys, säger toraxkirurgen Karl-Henrik Grinnemo, en av de fyra läkare som slog larm om resultaten av Paolo Macchiarinis operationer med plaststrupar på Karolinska universitetssjukhuset.
Utredningen om misstänkt forskningsfusk kring de syntetiska luftstruparna ligger nu hos en expertgrupp vid Centrala etikprövningsnämnden, CEPN. I juni kom ett utlåtande från de sakkunniga experterna Martin Björck i Uppsala och Detlev Ganten i Berlin med slutsatsen att det förelåg oredlighet i forskning i fem av sex granskade artiklar, inklusive det centrala arbetet i Lancet från november 2011.
De sakkunniga ansåg bland annat att komplikationer inte redovisats ordentligt och att artiklarna innehöll vinklad information som gjorde att resultaten framstod som mer gynnsamma än i verkligheten.
Denna bedömning gjordes huvudsakligen efter att de sakkunniga jämfört innehållet i artiklarna med information som de fått från den isländske kirurgen Tomas Gudbjartsson som remitterade den första patienten till Karolinska universitetssjukhuset. De bronkoskopifilmer som enligt visselblåsarna tydligt visar att implantatet inte hade återbildat vävnad som det påstås i Lancetartikeln är inte alls omnämnda i de sakkunnigas rapport.
– Det är problematiskt att man inte utgår från våra ursprungsanmälningar från 2014 vilka bygger på verifierbara fakta ifrån journaler, bronkoskopifilmer och biopsianalyser. De här anmälningarna utgör också grunden för CEPN:s utredning och är anledningen till att just de här sex artiklarna utreds, då det är vi visselblåsare som har krävt att de ska dras tillbaka, säger Karl-Henrik Grinnemo och fortsätter:
– I stället utgår de sakkunniga från Bengt Gerdins utredning, trots att Bengt Gerdin själv har påpekat att han inte fått tillgång till all data. Min synpunkt är att det blir rättsosäkert för de anklagade forskarna att man inte tittar på hela materialet och innebär forskningsmässigt en ”selection bias”.
Enligt Jörgen Svidén, kanslichef på CEPN, har expertgruppen tagit till sig av synpunkterna från visselblåsarna och kommer senare i augusti besluta om huruvida mer utredningar behövs.
– Samtidigt har vi begränsade resurser. Det är svårt att hitta sakkunniga som har möjlighet att granska dessa komplexa ärenden. I det här fallet enades vi om en rimlig ansats som vi anser är rättssäker, säger han.
Dagens Medicin har gått igenom de inkomna synpunkterna på de sakkunnigas rapport från de inblandade forskarna. Flera, liksom visselblåsarna, anser att de sakkunniga har övertolkat den så kallade Vancouverdeklarationen om ansvar i vetenskapliga arbeten.
– Vancouverdeklarationen reglerar inte primärt oredlighet. Däremot anger Vancouverdeklarationen att medförfattare måste ta ett ansvar om det uppkommer felaktigheter i en publikation, säger Karl-Henrik Grinnemo, som tillsammnans med två andra av visseblåsarna varit medförfattare till vissa av artiklarna de själva anmält för misstänkt forskningsfusk.
Vidare tar ovan nämnda Tomas Gudbjartsson bland annat upp att han varnade för att överdriva resultaten av slemhinneundersökningarna av den transplanterade strupen till den första patienten. Han hade invändningar mot manuskriptet men ville inte driva dessa för långt, genom att dra tillbaka sitt namn, bland annat för att inte skada relationen med Paolo Macchiarini och äventyra uppföljningen av patienten. Enligt Karl-Henrik Grinnemo är detta ny information som inte fanns med i Bengt Gerdins utredning.
Paolo Macchiarinis advokat Björn Hurtig skriver i ett mejl att den italienska kirurgen inte vill kommentera sakkunnigutlåtandet mot bakgrund av den parallella brottsutredningen. Björn Hurtig begär därför att oredlighetsutredningen ska ”vila” tills vidare – en begäran som dock inte får gehör hos CEPN.
– Vi har svarat att vår utredning fortgår och vi har inte hört någonting annat från Karolinska institutet, säger Jörgen Svidén.
Den tyske kirurgen Philipp Jungebluth, som var försteförfattare till Lancetartikeln där resultaten för den första patienten beskrevs, har inte svarat specifikt på sakkunnigutlåtandet. Han hänvisar i stället till det tidigare nu två år gamla friande utlåtandet från Karolinska institutets dåvarande rektor Anders Hamsten.
Jungebluth avslutar sitt mejl till CEPN med orden: ”Make Karolinska Great Again!!”.
Enligt Jörgen Svidén på CEPN kommer expertgruppen att fatta beslut i ärendet under hösten. Sedan är det upp till Karolinska institutets rektor att fälla avgörandet.
Texten är ändrad den 10 augusti med rätt namn på en av de sakkunniga experterna samt förtydligande visselblåsarnas roll i de fuskmisstänkta artiklarna.
Relaterat material
Paolo Macchiarini – detta har hänt
Kommentarer
Regler för kommentarer
Dagens Medicin vänder sig till yrkesverksamma inom sjukvården och vår kommentarfunktion är endast avsedd för personer som i sin yrkesroll vill tillföra synpunkter och ny kunskap i ämnet.
Regler för kommentarer
För Dagens Medicins kommentarfunktion gäller lagen om elektroniska anslagstavlor och skribenterna är själva ansvariga för innehållet. Vi accepterar inte personliga angrepp på enskilda individer, och inte heller nedsättande omdömen om kön, etnicitet, religion eller sexuell läggning. Språket ska vara vårdat – inläggen får inte innehålla svordomar. Dagens Medicin förbehåller sig rätten att stryka delar av eller hela inlägg som inte uppfyller dessa regler, samt inlägg som inte tillför diskussionen något. Kommersiella budskap och spam raderas. Kommentarerna granskas flera gånger dagligen.
Om du anser att ett inlägg inte uppfyller dessa regler, anmäl kommentaren till moderator via länken "Anmäl kommentar".
Du får vara anonym, men du måste skriva en signatur.