Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Immunterapi vid diabetes tycks minska insulinbehov

En ny behandling med en peptid tycks kunna minska förstörelsen av betaceller som producerar insulin, enligt en mindre randomiserad studie i Science Translational.

Annons:
Johnny Ludvigsson, senior professor Linköpings universitet.

Tidigare försöka att använda sig att av immunterapi för behandlingen av diabetes typ-1 har inte gett lyckade resultat. Det har även funnits en rädsla för att det ska kunna orsaka en snabbare förstörelse av betacellerna, enligt de brittiska forskarna bakom studien.

Försökspersonerna injicerades med peptiden, som är en del av ett förstadium till insulin, upprepade gånger under ett halvår. Förhoppningen är att genom påverkan på immunförsvaret kunna bromsa sjukdomsprocessen.

De 24 personer som ingick i studien var nydiagnostiserade med diabetes typ-1 och hade en genetisk risk för att utveckla sjukdomen.

Resultatet visar att inga allvarliga negativa effekter uppstod under behandling. Lokala reaktioner uppstod däremot vid injektionsstället hos merparten av försökspersonerna i varje grupp.

I placebogruppen sågs en minskning av koncentrationen av så kallad C-peptid under studiens gång, jämfört vid start, vilket tyder på en försämring av betacellernas funktion. Detta sågs däremot inte i gruppen som fick behandlingen. Även insulinbehov sågs öka över tid i placebogruppen, men däremot inte hos försökspersonerna som fick terapin.

Johnny Ludvigsson, senior professor vid Linköpings universitet som står bakom en annan typ av immunterapi vid sjukdomen, anser att det är bra att studien gjorts, men är inte så imponerad av resultatet eftersom han anser att det är en obalans mellan de som fick behandling och placebogrupp. Något som enligt honom kan vara en förklaring till resultatet.

– Placebogruppen har alla odds emot sig. Signifikant högre HbA1c, högre insulinbehov och mycket lägre C-peptid vid studiens start.

När han tittar övergripande på området är förhoppningen att det kommer studier där man kombinerar flera antigen och förhoppningsvis får en bredare reaktion. Men även att fler studier görs på människa

– Det som är problemet inom typ 1-diabetesforskning är det är att det finns mer än nog av djurexperimentella försök, men det är för lite studier och går alldeles för långsamt på människa.

Han fortsätter.

– Man behöver börja på vuxna på det här sättet, men sedan tror jag man måste gå ner i åldrar för att kunna visa skillnader för att processen är långsam hos vuxna individer.

Läs mer i abstract:

Mohammad Alhadj Ali med flera. Metabolic and immune effects of immunotherapy with proinsulin peptide in human new-onset type 1 diabetes. Science Translational Medicine, publicerad online den 9 augusti 2017. Doi: 10.1126/scitranslmed.aaf7779

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler