Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Arbetsterapeut Elisabet Toorell på rehabiliteringsmedicinska kliniken vid Länssjukhuset Ryhov sitter vid körsimulatorn med fysioterapeut Agneta Siebers bredvid.

Arbetsterapeut Elisabet Toorell på rehabiliteringsmedicinska kliniken vid Länssjukhuset Ryhov sitter vid körsimulatorn med fysioterapeut Agneta Siebers bredvid. Bild: Mikael Bergström/Region Jönköpings län

Simulatorer kan utvärdera strokepatienters körförmåga

Körsimulatorer kan i framtiden ge läkarna bättre underlag för att bedöma körförmågan vid bland annat hjärnskador och åldrande.  

Annons:

Studien

Studien genomförs parallellt i Jönköping, Göteborg, Linköping och Västervik och med data från en kontrollgrupp från Umeå Universitet.

Tanken är att jämföra resultaten från patienter med hjärnskada med en grupp av personer som inte har hjärnskada.  

Initiativet sker på forsknings- och utvecklingsgruppen, FoU, på den regionala medicinska programgruppen rehabilitering och smärta på Sydöstra Sjukvårdsregionen tillsammans med ett antal företag samt Linköpings Universitetssjukhus. 

På rehabiliteringsmedicinska kliniken på Länssjukhuset Ryhov undersöks hur simulatorer kan användas för att bedöma körförmågan hos hjärnskadade. I studien ingår 120 patienter med hjärnskador som medfört kognitiva förändringar, exempelvis strokepatienter.

Elisabet Toorell, specialiserad arbetsterapeut inom hjärnskaderehabilitering, använder simulatorn Cyber-SIM för att skapa en simulerad körmiljö med ratt, reglage och hastighets- och varvtalsmätare.

– Ur mitt perspektiv handlar det om att rehabilitera och hjälpa patienterna. Studien är ett sätt att ge bättre möjligheter att förbättra och bedöma körförmågan, säger Elisabet Toorell.

Patienterna kör i simulatorn, parallellt med att de får instruktioner och testas i olika trafiksituationer, exempelvis att köra till höger eller vänster.

– Vi jämför hur personerna hanterar körsituationerna med andra instrument för att testa exempelvis reaktionsförmåga och psykomotoriska funktioner, säger Elisabet Toorell.

Hur upplever du att det fungerar?

– Det är ett bra sätt att hjälpa patienter med nedsatt motorisk förmåga. I förlängningen kan det bli möjligt att på ett bättre sätt än idag avgöra vilka som är lämpade att köra eller inte, säger Elisabet Toorell.

Även om miljön är enkel så är den mer verklighetsnära än traditionella pappersbaserade kognitiva test, för att se om exempelvis en strokedrabbad person har förutsättningarna att köra bil, betonar hon.

– Här kan man tidigt bedöma om en person är lämpad att gå vidare och göra en praktisk körbedömning. Ibland upptäcker patienterna själva att det inte går så bra, säger Elisabet Toorell.

Kersti Samuelsson, docent på Linköpings Universitetssjukhus, är en av de ansvariga för studien. Hon berättar att totalt 240 personer deltar i projektet.

– Vi har 120 personer i en kontrollgrupp och 120 patienter med hjärnskada som har kognitiv påverkan, säger hon.

Målet är bland annat att ta fram bättre underlag för läkarbedömningar med utgångspunkt faktorer som synfält, reaktionsförmåga och vinglighet. Generellt, säger hon, finns det skillnader mellan patienter och kontrollgruppen och även åldersrelaterade skillnader inom den senare.

– Studien syftar, förutom att undersöka hjärnskada, även till att ta fram normdata för exempelvis ålder, som visar på vad personer i en viss åldersgrupp att klara av i en simulator, säger Kersti Samuelsson.

Studien består bland annat av tre olika övningar med stigande svårighetsgrad, där resultaten visar på ökad reaktionstid i simulatorn med ökande ålder. Det finns även resultat avseende graden av fel som görs.

– Det är förväntat att vi kommer att se skillnader i patientmaterialet, men var gränserna går återstår att analysera. I hög utsträckning kommer vi att analysera åldersaspekter i kontrollgruppen, säger Kersti Samuelsson.

Transportstyrelsens chefläkare Lars Englund ser positivt på i framtiden använda simulatorer för att bedöma körförmåga.

– Det kan definitivt bli ett komplement i sådana fall där det finns en klinisk orsak att bedöma körförmågan, exempelvis om en person är under utredning för demens, säger han.

Framför allt kan simulatorer enligt Lars Englund användas för att visa för individer att de kanske inte längre är lämpade att köra bil.

– Patienterna har i vissa fall svårt att förstå att hjärnan inte fungerar som den ska och ifrågasätter att de har en begränsad funktion. Simuleringar gör det möjligt att visualisera: ”märker du att du inte såg bilen som kom från sidan?”.

Relaterat material
Få läkare anmäler olämpliga förare

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler