Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Olivia Kiwanuka, läkare på kirurgkliniken, Södersjukhuset, Stockholm och forskarstuderande på Karolinska institutet samt författare till boken Vildmarksmedicin.

Olivia Kiwanuka, läkare på kirurgkliniken, Södersjukhuset, Stockholm och forskarstuderande på Karolinska institutet samt författare till boken Vildmarksmedicin. Bild: Max-Michel Kolijn

Vildmarksmedicin inte bara för äventyrare

Vid sidan av sitt arbete som läkare på kirurgkliniken på Södersjukhuset i Stockholm har Olivia Kiwanuka skrivit en bok om sitt huvudintresse, vildmarksmedicin. 

Annons:

Mer om Olivia Kiwanuka och vildmarksmedicin

Olivia Kiwanuka är uppväxt i Västerås och Uppsala. Hon fjällvandrade som 20-åring, vilket ledde till intresset för Vildmarksmedicin. Sedan dess har hon rest i många olika länder runtom i världen, både privat och i tjänsten, bland annat Kilimanjaro.

Hon har också varit med på expeditioner till Kirgizistan, Kina, Nepal och Svalbard. Hon grundade 2013 företaget Adventure Medicine Sweden samtidigt som hon började arbeta som expeditionsläkare.

Hon fick sin läkarlegitimation 2014 och har efter det tagit ett diplom i Mountain Medicine, samt är utbildad dykläkare, certifierad av Försvarsmakten. Vidare så är hon läkare på kirurgkliniken, Södersjukhuset, Stockholm, forskarstuderande på Karolinska institutet samt volontär på Läkare i världens klinik i Stockholm.

Hon är 31 år, gift och bor i lägenhet i Stockholm.

Tips för den som vill arbeta med vildmarksmedicin

1. Det finns många möjligheter för de som jobbar inom vården, framför allt för sjuksköterskor att exempelvis arbeta som expeditionsläkare eller sköterska. Det man måste tänka på där är att det är en annan miljö, ett annat fält. Att inte göra misstaget att tro att det man kan på sjukhuset räcker. Det gäller att gå vidareutbildningar och kurser för att förkovra sig

2. Generellt så har personer med bredd i sin medicinska yrkesutövning, exempelvis akutläkare en vana vid att tänka brett vilket är en fördel. Det gäller att hitta roller där man är trygg i sitt beslutsfattande, utan bakjour eller och utan hjälp måste man kunna fatta helt egna beslut utan något stöd.

3. Sedan att man ska ha ödmjukhet för det man kan och inte kan och vara uppdaterad på ny kunskap då vildmarksmedicin är ett fält under snabb utveckling. Det gäller att vara trygg i den miljö man arbetar. För Olivia Kiwanuka är det Arktis, höga berg och havsdjupen. För andra är det tropikerna eller ökenmiljö.

4. Tänk igenom uppdraget noggrant innan du accepterar det. Kräv rätt villkor och ersättning, tänk på att du är juridiskt ansvarig på samma sätt som på sjukhus.

5. Även om jobbet som expeditionsläkare är fantastiskt kul så ska man inte blanda ihop det med semester, oftast är du där av en anledning.

6. Våga åka! Man upplever miljöer man inte skulle se annars, lär känna människor på ett annat sätt än som turist och man utvecklas något ofantligt, både professionellt och som människa.

Boken är inte bara skriven för resenärer och äventyrsproffs utan även för läsare inom medicinska yrken. Vildmarksmedicin är inte någon folk- eller alternativmedicin, betonar hon.

– Vissa tror att det handlar om örter och vad naturen har att ge. Den aspekten finns, men den är en liten del. Vildmarksmedicin baseras på vetenskap och empiri, som vår vanliga sjukvård, och handlar om sjukvård när det är minst en timmes väg till slutlig vård. Förenklat kan man säga att skillnaden är lika stor mellan vildmarksmedicin och prehospital vård som den är mellan prehospital vård och vanlig sjukhusvård.

Intresset för vildmarksmedicin väcktes på allvar under en resa till Borneo 2010.

– En i sällskapet trampade snett och genast dök ett gäng frågor upp. Var fotleden bruten eller bara stukad? Kunde vi fortsätta eller behövde vi evakuera? Trots att jag endast var läkarstudent var jag den med högst sjukvårdskompetens så jag antogs kunna svara.

Lärdomarna tog jag hon med sig när hon pluggade vidare. Men då läkarutbildningen är inriktad på den sjukvårdsnära vården så sökte hon sig vidare och upptäckte föreningen Wilderness Medical Society, genom vilka hon påbörjade vidareutbildningen.

Vildmarksmedicin innefattar akut omhändertagande enligt ABCDE principen. Ur handläggningssynpunkt arbetar den medicinskt ansvarige med fem möjliga vägar: fortsätta som planerat, fortsätta med förändringar, avvakta och se, avbryta kontrollerat eller evakuera fortast möjligt

– Om någon har varit med om en allvarlig olycka eller får en anafylaxisk reaktion mot något, då blir det på sätt och vis enkelt: man gör allt man kan och evakuerar så fort det går. Men om någon har ont i magen? Eller huvudvärk? På sjukhus har man relativt lite att förlora på att ta det säkra före det osäkra, ett extra prov eller inläggning för observation. På en expedition kan det innebära att hela expeditionen måste avbrytas, till stor ekonomisk och, framför allt, känslomässig kostnad för alla inblandade. Självklart ska man fatta evakueringsbeslut när det behövs, men man vill ju helst inte avbryta i onödan.

Efter arbete bland annat som neurokirurg har hon parallellt ägnat tiden åt vildmarksmedicin, både som läkare och resenär. Idag driver hon företaget Adventure Medicine, parallellt med arbetet som läkare på kirurgkliniken på Södersjukhuset och som forskarstudent på Karolinska institutet, med inriktning hjärntrauman. Hon leder också medicinska utbildningar för vildmarksmiljöer, vilket definieras som minst en timmes transport från den etablerade sjukvården.

– Det som förenar intresset för vildmarknadsmedicin med mina professionella inriktningar som läkare och forskare är hur trauman påverkar, när kroppen utsätts för extrema situationer. Det ställer krav på kunskaper i anatomi och fysiologi samtidigt.

I boken beskriver du behovet av riskanalyser, kan du ge något exempel på vad man ska tänka på?

– Man måste ställa sig frågor vad man planerar att göra, hur länge, hur långt bort från hjälp man planerar att befinna sig. Går det att få dit en ambulans, eller behöver man vandra genom djungeln för att få hjälp? När behöver man bryta resan och vända tillbaka?

På Kilimanjaro när hon var expeditionsläkare fick en i sällskapet höjdorsakat lungödem (High-altitude pulmonary edema, Hape). Hon blev dålig först framemot eftermiddagen när det redan var mörkt men syremättnaden sjönk fort. Men för att komma till helikopterplattan behövde man bära personen i tuff och brant terräng och därmed riskera ytterligare fem personers liv i terrängen.

Det blev att sitta vak och dagen efter fortsätta bestigningen, en annorlunda situation jämfört med sjukhus där man kan dela på arbetsuppgifterna på ett annat sätt. Vildmarksmedicin handlar också om att vara beredd på det oväntade. Ju svårare expeditioner eller resor, desto bättre förberedd måste man vara. Hos vissa arrangörer är det svårt att se vem som har det slutgiltiga ansvaret, arrangören eller resenärerna själva, säger hon.

– Det är olika incitament att belysa faror och många vill tona ned riskerna. Exempelvis så är Kilimanjaro ett ökänt berg ur risk- och säkerhetsperspektiv. Många tillbud beror på att det är ett förhållandevis lätt berg att bestiga, så ovana personer går upp för snabbt. Arrangörerna behöver bra statistik och vill ha så många som möjligt upp till toppen.

Redan när hon gick läkarprogrammet vid Uppsala universitet började hon parallellt med ägna sig åt forskning, under tredje terminen. Hon har under och efter läkarutbildningen arbetat med neurokirurgi. Hennes forskningsområde är klinisk neurovetenskap, kronisk neuroinflammation vid traumatisk hjärnskada.

– Första tredjedelen av doktorandutbildningen är i princip genomförd. Traumatisk skallskada är ett brett fält där jag fokuserar på vad som sker med hjärnvävnad efter ett skalltrauma. Hjärnvävnad kan fortsätta brytas ned, vilket kan bero på inflammation i hjärnan. Jag undersöker sambanden mellan kronisk traumatisk hjärnskada och neuroinflammation.

Planen är att genomföra forskarutbildningen på KI och parallellt arbeta på Södersjukhuset och bli specialistläkare i framtiden. En del resande kommer det också att bli.

– Sedan har jag företaget där jag utbildar såväl läkare som andra inom vildmarksmedicin. Det blir också en del resor, samt arbete som läkare på expeditioner. Troligen blir det en bergsexpedition nästa år. Förutom upplevelserna med vildmarksresorna ger det en väldigt behaglig känsla efteråt att återvända till den moderna sjukvården.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler