Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Sofia Rydgren Stale, ordförande för Sveriges läkarförbunds utbildnings-och forskningsdelegation, och Jonas Ålebring, ordförande för Sylf.

Sofia Rydgren Stale, ordförande för Sveriges läkarförbunds utbildnings-och forskningsdelegation, och Jonas Ålebring, ordförande för Sylf. Bild: Rickad L Eriksson, Eva Widman

”Extern kvalitetsgranskning av läkarutbildning stärker patientsäkerheten”

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Socialdepartementet har när detta skrivs ännu inte offentliggjort Jens Schollins utredning om hur vi ska skapa ett sammanhållet system för läkares grundutbildning och specialisering. Under samtal med utredaren har vi trots detta fått en mycket god bild av utredningens innehåll. Liksom dagens allmäntjänstgöring (AT) tycks den framtida bastjänstgöringen (BT) komma att sakna krav på extern kvalitetsgranskning. Detta vore djupt olyckligt. I stället borde socialdepartementet ta tillfället i akt och införa kvalitetsgranskning i läkarutbildningens alla led, inklusive BT. Det skulle stärka utbildningskvaliteten och i förlängningen även patientsäkerheten.

Att alla högskoleutbildningar ska kvalitetsgranskas externt ses för de allra flesta som en självklarhet. Hur ska staten annars kunna garantera god utbildningskvalitet? Även om BT med största sannolikhet föreslås bli en del av specialiseringen med landsting och regioner som huvudmän snarare än universiteten, bör staten via Socialstyrelsen ställa samma krav på utbildningskvalitet och extern granskning som man idag gör på specialisttjänstgöringen (ST). Kvalitetsgranskning är ett användbart redskap för att säkerhetsställa att den långsiktiga vård- och utbildningskvaliteten inte blir ett ämne för förhandling i konkurrens med mer kortsiktiga produktionsmål.

Att göra kvalitetsgranskningen till ett krav tror vi är nödvändigt för att dels bibehålla en hög utbildningskvalitet och läkarkompetens och dels för att förhindra att ekonomiska skäl påverkar huvudmännens benägenhet att kvalitetsgranska.

I samband med att Socialstyrelsen reviderade ST-föreskriften 2014–2015 möttes förslaget om slopad kvalitetsgranskning av starka protester. Tack vare protesterna så behöll man och passade samtidigt på att skärpa kravet på kvalitetsgranskning. Att liknande krav på extern kvalitetsgranskning varken finns för AT eller kommande BT är mycket förvånande. Kvalitetsgranskning av BT skulle möjliggöra mer transparenta jämförelser mellan utbildande kliniker.

Det skulle bli ett stöd för dem som söker BT, men även för kliniken som får lokala utbildningsbrister identifierade av en extern part. Förhoppningsvis leder identifieringen av brister till att de åtgärdas. Utöver det har granskningen potential att leda till ett utvidgat utbyte av idéer och erfarenheter mellan utbildande kliniker. Det skulle främja det lokala kvalitetsarbetet och samtidigt en utveckling av BT på nationell nivå.

Läkarförbundet har arbetat länge och aktivt för att ersätta dagens AT med en bastjänstgöring. Samtidigt som vi välkomnar Jens Schollins förslag om en ny bastjänstgöring hoppas vi på ett snart offentliggörande av utredningen som överlämnades till socialdepartementet den 31 maj. Bara med det exakta förslaget kan vi på allvar arbeta framåt och identifiera eventuella brister - såsom avsaknaden av krav på extern kvalitetsgranskning.

Kommentarer