Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

HDL-partiklar hjälper till att frakta bort kolesterol för aterosklerotiska plack i kärlen. Därför har det funnits en idé om att man kan minska hjärt-kärlsjuklighet genom att höja HDL-kolesterolet. Hittills har inte principen visat sig fungera och hypotesen om det ”goda” kolesterolet har mötts med alltmer tvivel.

HDL-partiklar hjälper till att frakta bort kolesterol för aterosklerotiska plack i kärlen. Därför har det funnits en idé om att man kan minska hjärt-kärlsjuklighet genom att höja HDL-kolesterolet. Hittills har inte principen visat sig fungera och hypotesen om det ”goda” kolesterolet har mötts med alltmer tvivel.

Blygsam effekt i jättelik kolesterolstudie

Tilläggsbehandling med den blodfettmodifierande läkemedelkandidaten anacetrapib gav patienter med aterosklerotisk kärlsjukdom mindre risk för att av drabbas nya kärlhändelser – men bara med 9 procent. 

Annons:
Mats Eriksson.
Bild: Ulf Sirborn

– Den här studien har mer ett vetenskapligt värde än vad den har ett kliniskt, säger Mats Eriksson, professor i medicin vid Karolinska institutet som varit inblandad i prövningar av andra läkemedelskandidater i samma klass, så kallade CETP-hämmare.

Dessa läkemedel togs ursprungligen fram främst för att höja HDL-kolesterolet, som tidigare benämndes det ”goda” kolesterolet. Mekanismen är att hämma ett enzym som överför kolesterol från HDL-partiklar till LDL-partiklar, vilket också därmed minskar det ”onda” LDL-kolesterolet.

Tre tidigare stora prövningar har dock inte lyckats visa någon positiv effekt på hjärt-kärlsjuklighet när CETP-hämmare testats på patienter. Inte minst väckte det stora rubriker när företaget Pfizer år 2006 fick avbryta en studie med läkemedelskandidaten torcetrapib på grund av ökad dödlighet i behandlingsgruppen.

Därför var det överraskande när företaget MSD under sommaren meddelade att deras CETP-hämmare anacetrapib faktiskt hade uppfyllt den primära effektvariabeln i studien Reveal med över 30 000 patienter.

Men när resultaten redovisades i mer detalj på den europeiska kardiologikongressen ESC i Barcelona i förra veckan kunde mottagandet ha blivit mer entusiastiskt.

Efter i median 4,1 år hade andelen patienter som drabbats av en första kranskärlsrelaterad händelse i form av död, hjärtinfarkt eller ha behövt göra en revaskularisering minskat från 11,8 procent i placebogruppen till 10,8 procent bland dem som fått anacetrapib. Detta motsvarar alltså en relativ riskminskning på bara 9 procent.

– Det här visar hur svårt det är att visa påtagliga kliniska effekter med nya läkemedel på redan välbehandlade patienter. I studien hade alla deltagarna en kraftfull statinbehandling med atorvastatin, säger Mats Eriksson.  

Vad som orsakade riskminskningen i studien, om det var ökning av HDL- eller minskning av LDL-kolesterol, kan forskarna bakom studien inte säga. Men de lutar åt att det var det senare.

– Anacetrapib har en kraftigare sänkning på LDL-kolesterol än de andra CETP-hämmarna, så det ligger nära till hands att anta att detta är mekanismen. På så sätt stärker den kolesterol-hypotesen, säger Mats Eriksson.

Han vill dock inte avskriva anacetrapibs möjligheter att i slutändan få ett kliniskt genomslag.

– Jag skulle gärna vilja se resultaten för de patienter som hade diabetes i studien. Diabetiker har en blodlipidprofil som kan ha större möjlighet att gynnas av CETP-hämning, säger Mats Eriksson.

På MSD kan man i dag inte säga om man kommer att ansöka om godkännande för substansen. Företaget konstaterar att en annan studie visat att långvarig behandling med anacetrapib kan göra att den ackumululerar i kroppen. 

Läs abstract till studien:

Relaterat material
Pfizer avbryter tester efter larm om ökad dödsrisk
Kolesterolläkemedel stoppat

Kommentarer