Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Maritha Sedvallson, ordförande, Astma- och allergiförbundet, Lotta Håkansson, ordförande, Reumatikerförbundet, Inger Ros, ordförande, Riksförbundet Hjärt­lung, och Fredrik Löndahl, ordförande, Svenska diabetesförbundet.

Maritha Sedvallson, ordförande, Astma- och allergiförbundet, Lotta Håkansson, ordförande, Reumatikerförbundet, Inger Ros, ordförande, Riksförbundet Hjärt­lung, och Fredrik Löndahl, ordförande, Svenska diabetesförbundet.

”Kroniskt sjuka behöver lyftas fram i folkhälsopolitiken”

Kronisk sjukdom och funktionsnedsättning är risktillstånd som kan inverka på mycket mer än den fysiska hälsan, skriver fyra debattörer.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Regeringen har beslutat att hälso­klyftorna i Sverige ska vara borta inom en generation. Det är en god och vacker ambition som kräver helhetssyn, samverkan och praktiskt genomförbara strategier på många områden. I juni 2017 presenterade Kommissionen för jämlik hälsa sitt slutbetänkande (SOU 2017:47). Kommissionen, som har haft i uppdrag att föreslå åtgärder som kan bidra till att visionen blir verklighet, menar att ojämlikhet i hälsa utgörs av systematiska skillnader i hälsa mellan sociala grupper.

Ojämlikhet i hälsa uppkommer generellt som ett resultat av ojämlikhet i tillgång till resurser, förhållanden, villkor och möjligheter. I det första delbetänkandet identifierades därför åtta centrala livsområden där resursbrister och sårbarheter är särskilt avgörande. Dessa inkluderar det tidiga livet; kompetenser, kunskaper och utbildning; arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö; inkomster och försörjningsmöjligheter; boende och närmiljö; levnads­vanor samt kontroll, inflytande och delaktighet. Ytterligare ett område som kräver strategiskt arbete och uppföljning är en jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård.

Slutbetänkandet tar bland annat upp behovet av att utveckla en person­cent­rerad vård och att skapa kontinuitet i vården. Man skriver att ”en sammanhållen vård för personer med kroniska sjuk­domar också är en satsning på jämlik vård.” Med detta sagt saknar vi ett viktigt målområde, nämligen hälsa för personer med kronisk sjukdom, funktionsnedsättning och ökad känslighet.

“De faktorer som kan påverka hur en kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning tar sig uttryck i människors liv, går faktiskt att förändra.”

Vi vet att personer med funktionsnedsättning och kronisk sjukdom samt personer med ökad känslighet rapporterar sämre hälsa än befolkningen i övrigt. Miljö­hälso­rapporten 2017 (Folkhälsomyndigheten och Karolinska institutet) är en av många rapporter som beskriver detta. Folkhälsomyndighetens slutrapportering av regeringsuppdraget inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011–2016 är en annan. Kronisk sjukdom och funktionsnedsättning är dessutom risktillstånd som kan inverka på mycket mer än den fysiska hälsan. Men de faktorer som kan påverka hur en kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning tar sig uttryck i människors liv, går faktiskt att förändra. Det kan handla om kunskapsspridning och utbildning, miljöanpassningar, ekonomiska satsningar och lagstiftning.

Människor med kronisk sjukdom och funktionsnedsättning är en grupp som har större förbättringspotential är befolkningen i övrigt när det gäller hälsan. Skillnaderna i livsvillkor, levnadsvanor och hälsa kan i stor utsträckning minskas med hjälp av riktade samhällsinsatser. Det behöver därför inrättas ytterligare ett målområde med strategier, etappmål och indikatorer, som gör det möjligt att uppnå ambitionen om minskade hälsoklyftor.

Kommentarer