Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Jonas Ålebring, ordförande i Sveriges yngre läkares förening, Sylf.

Jonas Ålebring, ordförande i Sveriges yngre läkares förening, Sylf.

Sylf vill höja kraven på bra handledning

AT – yrkesintroduktionen för läkare – håller inte måttet, enligt Sylf. Handledningen brister och väntan på att få en plats är för lång.

Annons:

Om introduktionen till yrket inte kommer direkt efter läkarexamen och dessutom inte innehåller vare sig handledning eller utbildning, då är det mest ett spel för gallerierna, säger Jonas Ålebring, ordförande i Sveriges yngre läkares förening, Sylf, som i förra veckan presenterade den årliga AT-rankningen­ som bygger på en enkät bland AT-läkare.

Han hävdar att sjukvården inte lever upp till intentionen med allmäntjänstgöringen, AT, på de flesta ställen i landet. Det finns undantag som fungerar, men på många håll sker yrkesintroduktionen utan handledning.

– Många som har svarat på enkäten vet inte vilken handledare de har. En del vet vem det är men har inte träffat personen, andra har bara stött på sin handledare i korridoren. Något stöd får de inte, säger Jonas Ålebring och utbrister:

– Det är inte gott nog!

Han hävdar att många arbetsgivare – inte bara några enskilda – inte ens uppfyller formalian. Social­styrelsen kräver till exempel att en handledare ska vara en färdig specialist. Men på flera håll är det en ST-läkare som har uppdraget. Men eftersom det inte finns någon extern granskning av kvaliteten på AT så påtalas inte bristerna av någon formell instans.

Väntetiderna på AT-placering är dessutom lång, drygt nio månader i snitt för riket 2016. I Stockholm var väntetiden över 1,5 år i snitt. I väntan på AT vikarierar de flesta nyutexaminerade som underläkare.

– Yrkesintroduktionen sker egentligen under vikariaten före AT. AT blir sedan rena formalian. Men vikarierna har ingen handledning så det blir ingen kvalitet på introduktionen i yrkeslivet, säger Jonas Ålebring.

Han anser att det mesta är landstingens ansvar och att frågan måste prioriteras högre.

– Utbildning prioriteras lägre än allt annat i landstingen. Man missar det för att man inte mäter det. De som lyckas ser däremot utbildning som en investering i framtiden.

Själv gjorde Jonas Ålebring sin AT i Kristianstad. Han blev klar 2013.

– Generellt sätt var jag nöjd med min AT, jag lärde mig mycket och fick stöd. Men det var länge sedan, då låg de högt på rankningen.

Det finns ett förslag om att ersätta allmäntjänstgöringen, AT, med en kortare bastjänstgöring kallad BT.

– Vi ser det som en möjlighet att korrigera det som inte fungerar med AT. Det måste till hårda krav på rätten till handledning och det måste till en extern granskning. Det blir socialdepartementets uppgift, säger Jonas Ålebring. 

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler