SGLT2-hämmare effektivt vid typ 1-diabetes

Det är den första fas 3-studien som utvärderar tablettbehandlingen Forxiga (dapagliflozin) som tilläggsterapi för patienter med typ 1-diabetes.   

Enligt forskarna kopplades inte behandlingen till fler fall av hypoglykemi, ett onormalt lågt blodsocker, eller ketoacidos, alltså ketonsyraförgiftning. Resultaten publiceras i tidskriften Lancet Diabetes & Endocrinology i samband med presentationen på EASD-kongressen.  

Mona Landin Olsson, endokrinolog och professor vid Skånes universitetssjukhus i Lund, är dock mer avvaktande till resultaten. 

– Gliflozinerna kan vara en värdefull tilläggsbehandling för patienter som inte når HbA1c-målet med insulin och där en ökning av insulindosen är ogynnsam med tanke på vikten. Men studierna är gjorda på selekterade patienter, under noggrann övervakning och under förhållandevis kort tid, säger hon. 

Hon tycker också att det fanns en högre förekomst av ketoacidos bland de som behandlades med dapagliflozin, vilket behöver uppmärksammas vid eventuell behandling. 

 – Författarna menar att detta inte var kopplat till dapagliflozin utan berodde på pumpfel och liknande. Oavsett detta så var nivån av ketonkroppar i blodet högre hos dem som fick dapagliflozin och behöver kontrolleras, eventuellt med egenkontroll. 

I studien ingick nästan 800 patienter med typ 1-diabetes som hade en otillräcklig effekt av tidigare terapier. De lottades till att dagligen få dapagliflozin i två olika doser – 5 milligram respektive 10 milligram – eller placebo i kombination med insulinbehandling. Det primära effektmåttet var en förändring av HbA1c, långtidsblodsockret, efter 24 veckor.  

Deltagarnas HbA1c låg ursprungligen på 70 mmol/mol i snitt. Vid uppföljningens slut sågs en statistiskt säkerställd minskning i båda läkemedelsgrupperna. För patienter som fick 10 milligram av dapagliflozin hade HbA1c sjunkit med 4,9 mmol/mol, jämfört med placebogruppen.  Deltagarna på den högre läkemedelsdosen tappade också mer än tre kilo i vikt och det dagliga behovet av insulin sjönk med 9 procent.  

Enligt forskarna är det en klinisk betydelsefull effekt som ses i studien. De menar att dapagliflozin verkar vara en lovande tilläggsbehandling för patientgruppen. En svaghet med studien är dock den korta uppföljningstiden, menar forskarna.  

En ledarskribent till studien är inne på samma spår. Han skriver att det krävs data för minst tolv månader innan läkemedlet kan användas kliniskt på patientgruppen.  

Den vanligaste komplikationen som förekom bland deltagarna var nasofaryngit, det vill säga en inflammation i näsa och svalg.  

Studien pågick mellan 2014 och 2016, och är bland annat sponsrad av läkemedelsföretaget Astra Zeneca. Deltagarna var 42 år i snitt och kom från 17 länder. Härnäst planerar forskarna att förlänga uppföljningen med ytterligare 28 veckor.  

I veckan presenterades också data från Tandem 3, där den kombinerade SGLT1/SGLT2-hämmaren sotagloflozin visade på bra resultat hos personer med typ 1-diabetes som tillägg till insulin.

Läs mer i abstract: 

Paresh Dandona med flera. Efficacy and safety of dapagliflozin in patients with inadequately controlled type 1 diabetes (DEPICT-1): 24 week results from a multicentre, double-blind, phase 3, randomised controlled trial. Lancet Diabetes & Endocrinology, publicerad online den 14 september 2017. DOI: 10.1016/S2213-8587(17)30308-X 

Relaterat material
SGLT-hämmare även vid typ 1-diabetes

Tillbaka till EASD