Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Lars Breimer, överläkare, laboratorie­medicinska kliniken vid Universitets­sjuk­huset Örebro.

Lars Breimer, överläkare, laboratorie­medicinska kliniken vid Universitets­sjuk­huset Örebro.

”Alla gravida bör få kännedom om NIPT”

Man frågar sig varför den allmänna sjukvården inte kan betala för ett test som bara kostar 2 500 kronor och varför SFOG går så underdånigt i överhetens ledband? skriver överläkare Lars Breimer.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Utvecklandet av Non-Invasiv Prenatal Testing, NIPT, med det nuvarande priset på 2 500 kronor, kommer att sätta det svenska juridiska systemet och riksdagen på prov. Detta beror på att NIPT med ultraljud missar ytterst få fall av trisomi medan kub, testet som Svensk förening för obstetrik och gynekologi, SFOG, förordar, även i de bästa av händer missar minst 10 procent – och 21 procent i den stora NEJM-studien.

NIPT kan också utföras flera veckor tidigare och har lägre falskt positiv frekvens än kub. Det finns viktiga aspekter som rör hanteringen kring information om NIPT.

Om den gravida frågar: ”Finns det någon annan test än kub?”, så ska läkaren/barnmorskan vara skyldig att upplysa om NIPT men, givetvis, också förklara att NIPT bara är tillgängligt privat.

Kliniker som ombesörjer NIPT går enkelt att hitta på nätet. Vårdguiden nämner både NIPT och kub men ger ingen information om hur mycket bättre NIPT är. Det är inte heller säkert att gravida läser eller förstår innebörden. Man frågar sig varför Vårdguiden, som ska vara objektiv och korrekt, inte redovisar NIPT:s uppenbara fördelar. Varför detta sofisteri?

Hur hanterar man om en gravid, med ett negativt kub-test, inser styrkan på NIPT så sent att hon passerat abortgränsen när hon får resultat som visar trisomi? Hur agerar vården om hon då vill avbryta graviditeten? Ordföranden i Socialstyrelsens rättsliga råd, Göran Ewerlöf, uttalade sig i medierna den 15 augusti och menade att en läkare som låter en abort gå över i vecka 22 bryter mot lagen.

“Om man följer Ewerlöfs tolkning och tvingar modern att föda, vem tar då hand om det oönskade barnet?”

Om man följer Ewerlöfs tolkning och tvingar modern att föda, vem tar då hand om det oönskade barnet? Om det därtill skulle röra sig om allvarliga förlossningsskador, vem vänder hon och hennes partner sig då till för att få rättvisa? Hur kompenserar samhället henne inte minst om hon skadar livmodern och inte kan få fler barn? Professor Torbjörn Tännsjö argumenterar i Dagens Medicin nr 36/17 att vårdens (o)förmåga inte ska avgöra om abort ska tillåtas.

Om den gravida inte frågar om NIPT på grund av att hon inte vet att fråga, får hon ingen information om NIPT. Är detta schysst? Borde inte alla, oberoende om de frågar eller ej, ha rätt till information om att ett bättre test finns, även om man måste betala privat?

Ifall att kvinnan stämmer skulle rätten kunna gå på SFOG:s linje, som är kub först och bara NIPT på kub-positiva, vilket betyder att falskt negativa med kub aldrig kollas, ett icke oansenligt antal. Samtidigt har emellertid SFOG i Läkartidningen öppet medgivit att ”ultraljud och NIPT till alla är önskvärt”. Rätten skulle alltså kunna gå på den linjen och finna att sjukvårdaren var skyldig att informera om det bättre NIPT även om personen inte först tillfrågats av den gravida.

Det är uppenbart att läkare och barnmorskor måste informera om NIPT när modern önskar fosterdiagnostik även om NIPT bara är tillgängligt privat. Man frågar sig varför den allmänna sjukvården inte kan betala för ett test som bara kostar 2 500 kronor och varför SFOG går så underdånigt i överhetens ledband? Läkare och sjukvårdare brukar kämpa för sina patienter och ska enligt lag handla efter ”vetenskap och beprövad erfarenhet”.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler