Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Inte självklart att cancerläkemedel ger längre överlevnad.

Inte självklart att cancerläkemedel ger längre överlevnad. Bild: Thinkstock

Få nya cancermedel ger längre överlevnad

Av de 48 läkemedel mot cancer som godkändes inom EU mellan 2009 och 2013 hade över hälften ingen bevisad effekt på ökad överlevnad eller livskvalitet. Det framgår av en genomgång som publicerats i BMJ.

Annons:
Nils Wilking, docent Karolinska institutet och strategisk rådgivare inom cancer Region Skåne.
Bild: Lasse Moe

– Den här studien är viktig och sätter fingret på faktum att bara för att ett läkemedel är godkänt betyder det inte att det är värt att använda inom sjukvården, säger Freddi Lewin onkolog och ordförande i de regionala cancercentrumens nationella arbetsgrupp för cancerläkemedel.

Resultaten bygger på en genomgång av de studier som legat till grund för godkännanden från den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA. I studierna som granskades hade det aktuella läkemedlet antingen jämförts med placebo, med ett annat redan godkänt läkemedel eller använts som tilläggsbehandling. Forskarna har också tittat på viss data som samlats in efter att läkemedlen börjat användas.

Mellan 2009 och 2013 godkändes 48 cancerläkemedel för 68 olika indikationer. För dessa kunde forskarna identifiera 25 indikationer där studierna visade på en förlängd överlevnad som var statistiskt signifikant. Bara 10 procent av indikationsområdena kunde kopplas till förbättrad livskvalitet hos patienterna.

När forskarna tittade på uppföljande studier, som gjorts efter att läkemedlen fått sitt godkännande, var det ytterligare några läkemedel som visade sig ha effekt på överlevnad och livskvalitet. Totalt var det hälften av läkemedlen som efter i median fem år på marknaden, hade en bevisad effekt.

– Man har gått mot att godkänna cancerläkemedel allt tidigare i utvecklingsprocessen. Det gör att vi använder läkemedel som ger biverkningar men inte har förväntad effekt. Detta är en indikation på att myndigheterna kan behöva ändra sina arbetssätt och kräva mer omfattande studier innan godkännande, säger Freddi Lewin.

– Jag tror också att både patientorganisationerna och läkemedelsindustrin är starka lobbyister som driver på snabbare godkännanden, säger han.

Nils Wilking, docent på Karolinska institutet och strategisk rådgivare inom cancer i Region Skåne, håller med om att studien belyser ett problem.
– Det är en svår balansgång där man ska sålla bort läkemedel som inte har effekt samtidigt som vi inte vill missa guldkornen. Myndigheter som EMA fullföljer sitt uppdrag men det är bra att diskutera hur processerna för ett godkännande går till.

Han menar att mindre bra läkemedel tar budgetutrymme från de effektiva som därmed inte kommer patienterna till gagn.

– När läkemedel godkänns tidigt så måste vi bli betydligt bättre på att följa upp och utvärdera de läkemedel som används med register och våga plocka bort det när det inte har effekt.  I dag har vi en överanvändning av dåliga läkemedel och på vissa håll en dålig följsamhet till de riktlinjer som finns, säger han.

När läkemedel mot cancer godkänns är ett viktigt mått hur lång tid patienten lever utan att sjukdomen förvärras, så kallad progressionsfri överlevnad. ­­I vissa studier är det ett sådan så kallat surrogatmått som legat till grund för ett godkännande. Men i den aktuella artikeln har forskarna valt att titta på just förlängd överlevnad eller ökad livskvalitet.

Roger Henriksson, chef för regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland säger att det är en intressant studie som bör utvärderas av myndigheter, profession och läkemedelsbolag tillsammans.

– Samtidigt belyser studien att vi måste bli bättre på att utvärdera de verkliga effekterna av läkemedel, inklusive livskvalitet. Här kan RCC Stockholm Gotlands utveckling av ett register för nya cancerläkemedel utgöra en modell. Vi ser ofta på hela gruppen av patienter, men vi måste bli bättre på är en individualiserad utvärdering, helt enkelt en bättre patientfokusering, säger han.

Den europeiska läkemedelsindustrins branschorganisation skriver i en kommentar på sin hemsida att nya läkemedel har bidragit till att förlänga livet och förbättra hälsan för cancerpatienter. De skriver också att det är en utmaning att designa kliniska prövningar för dessa nya terapier och att surrogatmått behöver användas i komplexa sjukdomar som cancer.

Läs abstract till studien:
Courtney Davis med flera. Availability of evidence of benefits on overall survival and quality of life of cancer drugs approved by European Medicines Agency: retrospective cohort study of drug approvals 2009-13. BMJ, publicerad online 3 oktober 2017. DOI: 10.1136/bmj.j4530

Relaterat material
Låginkomsttagare får sämre cancervård
”Framtidens vård behöver RCC:s kunskapsstyrningsmodell”

Kommentarer