Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Här är kraven som ställs på kärnsystem, kringsystem och drift i Region Skånes nya sammanhållna informationssystem. Digitalisering av labbmedicin innebär enligt Region Skånes pressavdelning ”elektronisk remiss och svar”.

Här är kraven som ställs på kärnsystem, kringsystem och drift i Region Skånes nya sammanhållna informationssystem. Digitalisering av labbmedicin innebär enligt Region Skånes pressavdelning ”elektronisk remiss och svar”. Bild: Elin Brander

Så blir Skånes nya vårdinfosystem

Det blir ett rejält väderomslag över det skånska e-hälsolandskapet om regionen får som den vill med sitt nya vårdinformationssystem. Men hur ser prognosen egentligen ut?

Annons:

Region Skåne har i dag separata journalsystem i primär- respektive sluten­vården.

I framtiden ska det bli ett system. Med en inloggning. Samtidigt är det bara en del av de många krav som regionen ställer på upphandlingen av det som kallas Sammanhållen digital vårdmiljö, SDV.

Upphandling av SDV har skett genom så kallad konkurrenspräglad dialog vilket innebär att dialog har förts med olika leverantörer samt att regionens egna medarbetare har varit med att ta fram kraven på systemet. Region Skåne beslutade att tilldela kontraktet företaget Cerner. Det tilldelningsbeslutet har sedan överklagats av konkurrenten Cambio och ärendet ligger nu hos förvaltningsrätten i Malmö. Oavsett det juridiska utfallet så är Skånes krav på det nya systemet detsamma. Och enligt Thomas Johansson, projektledare för SDV i Region Skåne, har medarbetarnas synpunkter också varit helt avgörande för de krav som regionen sedan har ställt mot upphandlarna. Inga större önskemål från de anställda har strukits från kravlistan.

“Det ska vara säkrare än någon­ting vi har i dag.”

– Här pratar vi verkligen om ett system för hela vården, säger Thomas Johansson,

SDV:s kärna liknar visserligen ett journal­system. Men där äldre journalsystem mer liknade en pappers­journal i datorform är det tänkt att SDV även ska innehålla en rad andra funktionaliteter. Olika typer av vårdprocesser kommer att vara inbyggda i systemet och beslutstöd kommer att kunna hanteras för att ge såväl sjuksköterskor som läkare ett logiskt stöd i det dagliga arbetet, förklarar Thomas Johansson.

Och utöver de funktioner som är knutna till den direkta vården ska systemet också var fullt integrerat med system för exempelvis tidsbokning och schemaläggning.

– Allt kommer att vara samlat på ett ställe vilket exempelvis gör att vi kan optimera hur vi utnyttjar våra operationssalar, säger Thomas Johansson och lovar att SDV kommer att spara en hel del av den huvudvärk det innebär att växla mellan olika system.

Kärnan i SDV ska även ge tillgång till en gemensam läkemedelslista med full spårbarhet kring vem som ordinerat vad samt när och hur ett läke­medel är administrerat. Kärnan ska också rymma alla elektroniska remisser och labbsvar, ett område där Region Skåne tidigare haft olika system. I kärnan ska det även finnas ett taligenkänningssystem som närmast är att likna vid Apples Siri.

Tanken är också att systemet ska kunna erbjuda mobila lösningar och att anställda därmed ska kunna använda smarta telefoner.

– Men inom det området måste vi nogsamt överväga exakt vilka lösningar vi önskar, säger Thomas Johansson.

SDV ska sedan kopplas till fler andra system som exempelvis ska göra det möjligt att använda stora mängder journalinformation för forskning eller proaktivt hälsoarbete.

– Då kan vi på förhand initiera behandling för riskgrupper snarare än att ta emot dem på akuten, vilket är dyrt och sent i processen, säger Thomas Johansson.

Andra kringsystem är telemedicin, där Skåne exempelvis hoppas att kunna hushålla med dyrbar expertis genom att en läkare är uppkopplad för distans­konsultationer mot flera olika intensivvårdsavdelningar.

SDV ska även möjliggöra hantering av mät­värden från övervakningsutrustning på sjukhus och i patientens hem. Att jämföra med dagens rutiner som ofta innebär att mätvärdena först noteras på papper för att sedan manuellt föras in i journalen.

Slutligen vill regionen att systemet ska kunna fungera som en portal mot invånarna. När en patient exempelvis avbokar en mottagningstid så ska det automatiskt gå ut ett sms till nästa patient på listan om att det finns en ny tillgänglig tid.

Enligt Thomas Johansson ska SDV också vara ett robust system som har en tillgänglighet på 99,95 procent. Det innebär att systemet kommer att vara otillgängligt i maximalt fyra timmar per år. Och om systemet skulle bli otillgängligt ska det finnas möjlighet att fortsätta arbetet med lokala datorer.

Region Skånes digra önskelista kring såväl själva kärnsystemet som kringsystem och drift är säkert något som flera andra landsting och regioner skulle skriva under på.

Kommer ni få allt det här?

– Ja, absolut. Men man får också se att det är en utveckling över tid, säger Thomas Johansson.

EU:s dataskyddsförordning, GDPR, börjar gälla som svensk lag i maj 2018. Den ska bland annat ersätta personuppgiftslagen och kommer enligt en statlig utredning visserligen inte ändra på vad vården kan göra med personuppgifter, men den kommer att ge patienterna mer rättigheter och vården mer skyldigheter.

Hur säkra är ni på att SDV kommer att leva upp till den nya lagen?

– Det är något vi har kravställt mot leverantören i avtalet. Leverantören är ålagd att uppfylla GDPR oavsett uttolkning, det har vi tagit höjd för i upphandlingen, säger Thomas Johansson.

It-säkerhet har uppmärksammats under den senaste tiden, bland annat i den stora skandalen vid Transportstyrelsen. SDV kommer att innehålla både känsliga patientuppgifter och tekniska system som är kritiska för vården.

Hur säkert är det?

– Det ska vara säkrare än någonting vi har i dag. 

 

Panel: Så tycker experterna om Skånes ambitioner

Mats Löfström, författare och it-expert:

– Det viktiga är att Region Skåne lyckas med det mycket komplexa transformationsprogrammet, inklusive införandet av SDV, så att nyttoeffekter uppnås. Ledningen av förändringsprocessen kräver mycket kompetent intern personal, inte konsulter. Har sådan säkrats? Mycket förberedelse krävs för att matcha vårdprocessernas krav mot systemets funktioner. Då till exempel Epic installerades i Danmark rapporterades 700 fel per dag de första veckorna. Det får inte hända.

– Totalkostnaden verkar underskattad. Sannolikt behövs minst en miljard per år under hela projektets livstid. Finns beslutad budget?

– Slutligen: Vem ansvarar och betalar för kopplingen till ett nationellt system för patientjournaler? Det krävs ju att patientinformationen från SDV skall kunna vara tillgänglig inte bara i Region Skåne utan överallt i Sverige.

Agneta Granström, landstingsråd (MP) i Region Norrbotten:
– Jag ser med förväntan fram emot att följa Region Skånes nya vårdmiljö. Det är mer än en journal, det är ett helhetsgrepp. En struktur som tillgodoser patientbehov, personalbehov, behov av styrning och utveckling. Med patienten i centrum, en patient – en journal, för att kunna använda verktyget på ett ­flexibelt sätt med exempelvis digitala patientmöten och öka patientens delaktighet i sin vård. För ­organisationen att följa upp och bättre styra verksamheten.

– Jag ser med stort intresse på möjligheten med AI och hur det kommer att implementeras.

– Det är bra att personalen varit delaktig i kravställningen eftersom det stora arbetet inte är tekniken utan implementeringen. Att förändra arbetssätt och möta upp patienternas förväntningar och behov av delaktighet blir en stor utmaning tror jag.

Jonas Ekström (C), överläkare och verksamhetschef för medicinkliniken vid Västmanlands sjukhus Sala, samt funktionellt ansvarig för e-journal i Region Västmanland:
– Skånes Sammanhållen digital vårdmiljö liknar den som de flesta landsting/regioner strävar efter. Man får inte glömma att många regioner redan har ett huvudsystem i hela sjuk­vården, och har funktioner som en gemensam läkemedelslista och elektronisk remisshantering.

– Det är klokt att satsa på ett huvudsystem för sjukvårdens processer. Lösningar med mer fri­stående moduler som hålls ihop i någon slags portal har oftast blivit dyra misslyckanden.

– Utmaningen vid införande av nya journalsystem handlar om att utveckla vårdens processer så att man maximerar nyttan med systemet. Det är vi generellt dåliga på i Sverige skulle jag säga.

Kommentarer