Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Jakob Eberhard, till vänster, svarar på kritiken från Nils Wilking, till höger, kring bland annat användningen av läkemedlet Avastin.

Jakob Eberhard, till vänster, svarar på kritiken från Nils Wilking, till höger, kring bland annat användningen av läkemedlet Avastin. Bild: Privat, Roche, Pax Engström Nyström, Bildbyrån

Läkare ger svar på tal om industrirelationer

Ett industrifinansierat utbildningsprogram om behandling vid kolorektal cancer är en orsak för uppmärksammade påståenden om att företagsrelationer skulle påverka förskrivning av läkemedel vid onkologiska kliniken i Lund. Men påståendena tillbakavisas av ansvarig läkare vid kliniken.

Annons:

 

– Det här är allvarliga anklagelser. Vi blir påhoppade utan belägg, säger Jakob Eberhard, överläkare vid onkologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund och processledare för kolorektal cancer vid Regionalt cancercentrum Syd.

Det var i förra veckan som Ekot vid Sveriges Radio sände ett uppmärksammat inslag om påstådda brister i följsamheten till Socialstyrelsens riktlinjer vid kliniken gällande just läkemedel mot kolorektal cancer. Grunden för inslaget var en preliminär rapport där en medförfattare var den tidigare verksamhetschefen vid samma klinik, onkologen Nils Wilking.

Rapporten gäller ett projekt där Nils Wilking själv var satt att granska och godkänna förskrivning av lägre prioriterade cancerläkemedel enligt Socialstyrelsens riktlinjer. Enligt rapporten fanns det inom bröstcancer här en god följsamhet men när det gällde kolorektal cancer ”mötte projektet ett starkt motstånd”, främst gällande läkemedlet Avastin (bevacizumab), vilket ansågs förskrivas i för hög utsträckning.

– I många fall blev det godkännande eftersom läkarna vidtalat att patienten hade stort behov av Avastin och man ville ge det, men det var upp till mig att säga ja eller nej. I denna typ av utpressningssituation kan ju inte patienter komma i kläm, säger Nils Wilking till Dagens Medicin.

Jakob Eberhard ger en annan bild:

– Rapporten speglar i stort Nils Wilkings egna accept eller avslag. Detta har handlat om medicinska bedömningar. Det är inte oproblematiskt att en person, som inte är lika insatt inom kolorektalonkologi och enskilda patienter jämfört med ansvariga läkare, ska värdera och besluta för patienter i för dem mycket viktiga och i bland livsavgörande bedömningar, säger han.

I rapporten påstås att kulturen inom onkologin vid sjukhuset ”tycks präglad av en till läkemedelsindustrin relationsdriven förskrivning, snarare än en evidensbaserad förskrivning”.

När Dagens Medicin frågar Nils Wilking vad han konkret åsyftade med formuleringen så berättar han att det gällde en utbildning om behandling av spridd kolorektal cancer och som finanseriats av företaget Amgen. Utbildningen hade tagits fram av bland andra Jakob Eberhard och innehöll olika patientfall. Nils Wilking stoppade i egenskap av klinikschef en planerad föreläsningsturné som läkare vid kliniken skulle göra med utbildningen.

– Det är möjligt att jag överreagerade. Industrin har här följt gällande regelverk. Men i utbildningsprogrammet kunde man få vägledning till vilken behandling patienterna skulle ha genom olika menyer där olika typer av riktlinjer fanns representerade, däribland Socialstyrelsens. Detta uppfattade jag som ett sätt att frångå Socialstyrelsens riktlinjer som då nyligen kommit i en ny version och som dessutom till skillnad från de övriga riktlinjerna tar hänsyn till hälsoekonomi, säger Nils Wilking.

Enligt Jakob Eberhard är denna tolkning felaktig.

– Utbildningen är framtagen för att spegla aktuellt kunskapsläge. De riktlinjer som fanns i menyn var förutom Socialstyrelsens och Gastroonkologiska föreningens även de europeiska och amerikanska, detta för att ge en bred och nyanserad bakgrund. Utbildningen följde alla avtal och regelverk och höll en hög kvalitet. Nils Wilking godkände själv att den togs fram, säger han.

Enligt Nils Wilking ökade förskrivningen i Skåne kraftigt av Amgens kolorektalcancerläkemedel Vectibix efter att programmet lanserats vilket han uppfattar som ett sätt att runda ett ingått rabattavalt med ett annat företag, Merck. Återigen ger Jakob Eberhard en annan beskrivning av situationen:

– Vi ligger bland de lägsta i landet när det gäller Vectibixförskrivning. Vi använder Mercks produkt Erbitux utifrån avtalet och bara Vectibix vid allergiska reaktioner på Erbitux. Antalet nystarter av detta läkemedel är mellan noll och två per månad sedan januari 2016, säger Jakob Eberhard.

Rapporten som Nils Wilking varit med att ta fram har han nu kompletterat med mer data. Styrgruppen för ordnat införande vid Skånes universitetssjukhus som hade beställt rapporten ansåg att det saknades underlag för slutsatserna om att Socialstyrelsens riktlinjer har frångåtts. Nils Wilking själv menar att hela underlaget inte är centralt för slutsatserna i rapporten och att det hela tiden funnits tillgänglig för styrgruppen.

Gällande Avastin anser han att kliniken skulle ha kunnat spara mycket pengar, då användningen enligt honom har ökat med 30 procent i Skåne medan den under samma tid ska ha minskat lika mycket i Västra Götalandsregionen från ungefär samma nivå.

– Om Region Skåne följt Västra Götalandsregionens förskrivningsmönster skulle upp till 9 miljoner kronor kunnat frigöras till annan mer kostnadseffektiv cancervård, säger Nils Wilking.

Enligt Jakob Eberhard är den jämförelsen felaktig, då han menar att Västra Götalandsregionen länge har legat lågt i användning av Avastin. 

– Södra regionen har legat på rikssnittet, enligt nationella kvalitetsregistret. Ökningen av Avastin hos oss har enbart drivits av ökad användning vid äggstockscancer, säger han.

Samma bild ger den nuvarande verksamhetschefen Jan Astermark.

– Vi tar allvarligt på att följa upp läkemedelförskrivning och fortsätter att granska användning på indikationer som är lågt prioriterade av Socialstyrelsen.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler