Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Håkan Klementsson.

Håkan Klementsson.

Ambulanschefer ser fel i hjärtstoppsstatistik

Ambulansen är i dag snabbare på plats vid prio1-larm jämfört med tidigare – inte tvärtom. Det anser chefer inom svensk ambulanssjukvård.

Annons:

I somras rapporterade Dagens Medicin och flera andra medier om responstiderna vid hjärtstopp för den svenska ambulanssjukvården. Responstiderna, det vill säga den tid det tar för en ambulans att vara framme hos patienten, hade enligt statistik från SOS Alarm ökat på många håll i landet vid en jämförelse mellan 2016 och 2015.

Håkan Klementsson, ordförande i Föreningen för ledningsansvariga inom svensk ambulanssjukvård, Flisa, intervjuades i Sveriges Televisions Rapport. Där sade han att statistiken för 2015 och 2016 i sig inte gav tillräckligt underlag för att kräva mer ambulansresurser. En åsikt som fick Svenska rådet för hjärt-lungräddning att reagera ”med både förvåning och kanske mest oro”, enligt ett brev till Flisas styrelse.

Håkan Klementsson förklarar att det handlar om en feltolkning av statistiken.

Har inte responstiderna ökat från 2015 till 2016?

– Inte utifrån de siffror som SOS Alarm har lämnat till SKL. Tvärtom har de minskat för att intervallen har ändrats, säger han till Dagens Medicin.

Han förklarar att 2015 mättes responstiden från det att SOS Alarm lyfte på luren, men från 2016 från den tidpunkt inringaren ställdes i telefonkö. Den skillnaden på i snitt 14,7 sekunder per samtal innebär, enligt Flisa, att jämförbara responstider har minskat i 153 av landets kommuner. Dessutom, lägger Håkan Klementsson till, har flera ambulansorganisationer börjat med handdatorer vilket gör att slutpunkten för responstiden nu anges när de är framme hos patienten, och inte när de är framme vid patientens adress.

– Det kan skilja flera minuter och när det gäller större distrikt påverkar det även rikssnittet.

Är responstiderna på en acceptabel nivå i dag?

– Den frågan har jag inte fått och den är egentligen politisk.

Den är väl i högsta grad medicinsk?

– Det tycker inte politikerna. Ur trygghetsperspektivet är det för få enheter i förhållande till antalet uppdrag.

Håkan Klementsson anser att ett annat sätt att öka tillgängligheten är att förfina arbetssättet vid utlarmning av ambulanser så att de åker på rätt sorts uppdrag.

– Och det måste vara mer kostnadseffektivt för samhället.

Men det är inte så att ni skulle tacka nej till ökade resurser?

– Nej, absolut inte. Sedan är det en annan sak om det finns tillräckligt med ambulanssjuksköterskor att bemanna med.

Relaterat material
Längre väntan på ambulans vid akuta tillstånd

Kommentarer