Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Elias Berge, läkare före AT, Michael Skalenius, olegitimerad underläkare, Josefin Söderpalm, olegitimerad underläkare, samt 1 216 andra blivande och nyblivna läkare står bakom uppropet.

Elias Berge, läkare före AT, Michael Skalenius, olegitimerad underläkare, Josefin Söderpalm, olegitimerad underläkare, samt 1 216 andra blivande och nyblivna läkare står bakom uppropet. Bild: Mathias Bergeld/Bildbyrån (Berge)

”Lös problemen med AT nu”

Lyckas landstingen inte självmant öka AT-platserna bör staten överta finansieringen av AT, skriver 1 219 blivande och nyblivna läkare i ett debattinlägg.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Vi är 1 219 blivande och nyblivna läkare som är stolta över att bidra till svensk sjukvård. Vår sjukvård är bland de bästa i världen; enligt en undersökning som nyligen gjordes hamnar Sverige på en fjärdeplats. Många som har varit i kontakt med vården känner igen sig i den bilden men det är även många som inte gör det. Det skrivs samtidigt om en pågående vårdkris. Så vad är det som avgör om man tagit del av världens bästa vård eller av en vård i kris?

“Det är de problem med en synbar enkel lösning som väcker ilska. ”

Det handlar om organisatoriska problem, och protester mot dessa har under de senaste åren blossat upp: Sjuksköterskor och läkare som säger ifrån, vårdpersonal och allmänhet som demonstrerar. I många fall är problemen komplexa och saknar lösningsförslag, men det är sällan dessa som väcker upproren. Det är de problem med en synbar enkel lösning som väcker ilska. Problem som skapats genom kortsiktigt ekonomiskt planerande. Till slut får man själv nog av att se att dessa problem, som hela samhället förlorar på, får fortsätta att existera. Ett av dessa problem är att det finns för få AT-platser.

AT är en reglerad utbildningstjänst där nyutexaminerade läkare skolas in i läkarrollen och genomgången AT krävs för att erhålla läkarlegitimation. Tanken med AT är att skapa en brygga mellan grundutbildning och självständigt yrkesutövande. Men då platserna är för få är nästan alla nya läkares första kontakt med läkaryrket underläkarvikariat, i cirka hälften av fallen utan fast handledning.

I en bransch som handlar om liv och död är god introduktion viktig. Vi kräver därför:

1. Fler AT-platser. Läkare borde inte behöva vänta på AT efter grundutbildningen, en väntan som i dag i genomsnitt tar 10,3 månader (i vissa fall flera år). Lyckas landstingen inte självmant öka AT-platserna bör staten överta finansieringen av AT. Med ett riktat statsbidrag bör man kunna säkra att alla som fullföljer läkarutbildningen också får en AT-tjänst inom rimlig tid.

2. Stoppa utökningen av antalet platser på läkarutbildningen till dess att alla som utexamineras kan få AT. Sedan millennieskiftet har platserna på läkarprogrammet fördubblats utan motsvarande ökning av antalet AT-platser. Men det blir inte fler färdiga läkare om det inte också blir fler AT-platser. Enligt Sylf:s kartläggning av AT-platser förlorar vården årligen drygt tusen arbetade specialist­läkar­år då det är de allra sista åren med högsta kompetensen som går förlorade.

3. Styr upp situationen för vikarierande under­läkare. I dag börjar de flesta läkare sin karriär som vikarierande underläkare för att kvalificera sig till AT. Trots att man som vikarierande underläkare är ny i yrket kan man i vissa fall ansvara för lika många patienter som en specialist­läkare. Kortsiktigt är detta en vinst för landstingen. De får samma arbete utfört, men till en mindre kostnad. Långsiktigt drabbas patienterna av att inte få träffa färdigutbildade läkare i rimlig tid. Som underläkare är det dessutom svårt att klaga på en ohållbar arbetssituation. Jakten på bra referenser inför AT-ansökan gör att alltför många biter ihop och kämpar på i det tysta. Samtidigt ökar antalet utbrända, yngre läkare.

4. Rekrytering till AT bör ske på meritokratiska grunder. Det finns i dag sjukhus som inte har en antagningsprocess baserad på tydliga meriter. Släktförhållanden, etniskt eller geografiskt ursprung ska inte spela roll.

5. Se över möjligheterna till tillgodoräknande av tidigare vikariat i AT. En åtgärd som kan korta tiden till legitimation.

Läkarutbildningsutredningen presenterade år 2013 ett förslag om att ändra läkarprogrammet till en sexårig utbildning med legitimation vid examen. Dessa ändringar ligger dock många år framåt i tiden och åtgärder behöver vidtas omgående. Därför startar vi nu ett landsomfattande upprop för att få ansvariga att ändra på situationen.

Vi vänder oss till politiker i landsting, regioner och på riksnivå, till tjänstemän på alla nivåer, till erfarna kollegor och till allmänheten: Hjälp oss att komma till rätta med situationen! 

Klicka här för att se alla undertecknare:

Kommentarer