Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Niklas Nielsen

Niklas Nielsen Bild: Kenneth Ruona

Svensk forskare leder världens största hjärtstoppsstudie

Nedkylning vid hjärtstopp är en vedertagen intensivvårdsbehandling världen över. Men funkar den? Det vill en svensk forskare och hans kollegor i en internationell studie gå till botten med. 

Annons:

Behandlingen används på patienter som har drabbats av hjärtstopp utanför sjukhus och sedan återfått cirkulationen efter hjärt- och lungräddning. Majoriteten av patienterna är medvetslösa när de kommer in till akutmottagningen, och löper risk för hjärnskador och död. Nedkylning har då använts för att minska de neurologiska skadorna.

– Vid nedkylningen sänks kroppstemperaturen från det normala ner till 33 grader. Det gör man med iskalla vätskor, isklampar vid nacken och runt ljumskarna där de stora kärlen går, och med olika typer av kylmaskiner, säger Niklas Nielsen, överläkare på anestesi- och intensivvårdsenheten på Helsingborgs lasarett och forskningsledare för den internationella studien.

Den stora kliniska studien ska nu undersöka behandlingens nytta med start i november, där 15 länder ingår.

– Temperaturbehandling finns i dag på alla svenska sjukhus i lite olika former och i djurstudier och små studier har den visat positiva signaler, men det har alltid funnits frågetecken kring den bland forskare och läkare, säger Niklas Nielsen.

Behandlingen infördes efter att två kliniska studier från 2002 uppvisade nytta med att kyla ned patienten till 33 grader. Men Niklas Nielsen tycker att man skulle avvaktat med att införa nedkylningen som praxis.

– Studierna var relativt små med 70 och 270 patienter vardera. Om man skärskådar studierna är det mycket bristfälligheter i hur de genomfördes. Till exempel använde sig inte ena studien av en riktig randomiseringsmetod utan använde udda och jämna dagar som randomisering. Då är ju forskarna medvetna om vilka patienter som får behandlingen, säger Niklas Nielsen.

En studie som genomfördes i Lund mellan 2010 och 2013 visade inga skillnader på patienter som kyldes ned till 36 grader respektive 33 grader. Redan då ville man ett en grupp skulle ingå som inte skulle kylas ned över huvud taget, men vid det tillfället var behandlingen så etablerad att många bedömde det som oetiskt att slumpa patienter till att inte bli nedkylda.

– Den studien öppnade för att göra den studien som vi gör nu, säger Niklas Nielsen.

I den aktuella studien kommer patienterna just delas upp i en grupp som får temperaturbehandling ned till 33 grader, och en grupp som inte blir nedkyld alls. Om feber uppstår för dem i den sistnämnda gruppen kommer den behandlas för att nå normaltemperatur. Sammanlagt kommer 1 900 patienter från 15 länder ingå i studien, som går under namnet TTM2.

– Jag upplever att behandlingen går att genomföra, men att den kräver resurser. Om den ska få vara praxis ska den också visa upp effekt, säger Niklas Nielsen.

Sjukhus i Sverige som ingår i studien:

  • Helsingborgs lasarett
  • Skånes universitetssjukhus i Lund och Malmö
  • Regionsjukhuset i Halmstad
  • Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg
  • Södersjukhuset och St Görans sjukhus Stockholm
  • Akademiska sjukhuset Uppsala
  • Norra Älvsborgs läns sjukhus i Trollhättan/Vänersborg
  • Centrallasarettet i Karlstad
  • Linköpings universitetssjukhus
  • Örebro universitetssjukhus
  • Skaraborgs sjukhus i Skövde

Relaterat material
Nytt bud om nedkylning vid hjärtstopp

Kommentarer