Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Hjärtesak. Annette Alkebo, strateg SLL innovation, Mattias Ringh, forskare, David Fredman, driftansvarig, och projektledare Patrik Blomquist, arbetar alla med att utvidga SMS Livräddare-systemet.

Hjärtesak. Annette Alkebo, strateg SLL innovation, Mattias Ringh, forskare, David Fredman, driftansvarig, och projektledare Patrik Blomquist, arbetar alla med att utvidga SMS Livräddare-systemet. Bild: Simon Hastegård/Bildbyrån

Prisad app har skapat 38 000 livräddare

Med ett enkelt meddelande har forskare och utvecklare bakom SMS Livräddare samordnat människor med HLR-kunskap i Sverige. Tack vare idén har de räddat liv. Nu belönas de med Athenapriset.

Annons:

”Lysande exempel på samordning”

Motivering:

”SMS Livräddare har skapat ett helt nytt ekosystem mellan sjukvården och frivilligsamhället. Genom att koppla ihop människors engagemang med teknikens möjligheter och medicinskt kunnande har de fått tiotusentals användare som tillsammans förbättrar chanserna för människor att överleva ett hjärtstopp. Verksamheten har byggts upp i nära samverkan mellan vård, näringsliv och civilsamhälle, och god effekt har visats i vetenskapliga studier. SMS Livräddare är ett lysande exempel på att samverkan kan rädda liv”.

De står bakom projektet

Projektets namn: SMS Livräddare, huvudansvarig Mattias Ringh.

Driftbolag: Heartrunner Sweden AB, huvudansvarig David Fredman. 

Parter som har samverkat i projektet:

  • Kardiologkliniken vid Södersjukhuset.
  • Centrum för hjärtstoppsforskning vid Karolinska institutet.
  • Unified Messaging System A/S.
  • Karolinska innovations.
  • SLL innovation.
  • Hjärtlungfonden.

En novembermorgon för tio år sedan satt Leif Svensson, då överläkare på Södersjukhusets hjärtklinik, på bussen i Nacka på väg till jobbet. Det han inte visste var att ett stenkast bort segnade en person i samma sekund ner i hjärtstopp och avled. Först senare på sjukhuset fick han vetskap om på hur nära håll bussen hade kört förbi personen, vars liv han hade kunnat rädda med hjärt- och lungräddning.

– Det var kanske det mest frustrerande ögonblicket i mitt liv, säger Leif Svensson, i dag professor på centrum för hjärtstoppsforskning vid Karolinska institutet.

Den tragiska händelsen väckte frågan: Hur kan vi finna ett system som i närmiljön rekryterar frivilliga livräddare till allvarligt sjuka individer?

Lösningen blev ett forskningsprojekt och ett system vid namn SMS Livräddare. Idén bygger på att civilsamhället involveras när misstänkta hjärtstopp rapporteras in till larmcentralen. Frivilliga personer som registrerat sig i appen SMS Livräddare, och som befinner sig inom en radie på 500 meter från den drabbade, underrättas av larmcentralen i samma stund som ambulansförarna, genom ett sms i mobilen.

Forskarna tänkte att eftersom mediantiden från larm till ambulansens ankomst ligger på tio minuter, så borde hjärt- och lungräddning i många fall kunna påbörjas av frivilliga om de hinner fram före. Men om resonemanget skulle hålla i verkligheten hade de då ingen aning om. 

– Att människor faktiskt skulle vilja springa till undsättning när det väl var skarpt, det hoppades vi ju bara, säger David Fredman, driftansvarig för Heartrunner Sweden AB, som tillhandahåller tekniken som möjliggör SMS Livräddare-systemet.

Intresse för att hjälpa till visade sig finnas. I dagsläget har 38 000 svenskar registrerat sig i appen och systemet har implementerats i Stockholm, Västra Götaland och Köpenhamn.

Mattias Ringh, kardiolog som forskar om SMS Livräddare på hjärtstoppscentrum vid Karolinska institutet och Södersjukhuset, tror att appen bidrar till att civilsamhället får en större delaktighet i hälso- och sjukvårdsfrågor.

– Men sjukvården måste alltid vara ryggraden man kan lita på. Sen kan tilläggsresurser, som bygger på frivillighet och engagemang från civilsamhället vara ett viktigt komplement, säger Mattias Ringh.

Chansen att en person som drabbats av hjärtstopp överlever sjunker med 10 procent per minut. En studie som forskningsteamet publicerat i New England Journal of Medicine visar att fler drabbade får hjälp av frivilliga när appen aktiveras än när den inte gör det, närmare bestämt 30 procent fler.

Flera regioner är i dag intresserade av systemet. De får vända sig till driftbolaget Heartrunner AB för installation och drift av systemet. Att projektets affärsmässiga del behövde lämnas över av forskarna var en förutsättning för att få bolaget att växa.

– Vi ska göra det vi är bra på, det vill säga forska på det här och formulera vetenskapliga hypoteser. Det skulle vi aldrig kunna göra om vi var drift­ansvariga också, säger Mattias Ringh.

Ekonomiskt stöd har forskarna fått av SLL innovation och deras innovationsfond. I kommersialiseringsprocessen har forskarna tagit hjälp av KI innovations som är till för att stötta forskningsprojekt i affärsutveckling och få dem att nå marknaden. KI innovations har också bistått med affärsplan, kostnadsplan, och hjälp i juridiska frågor. KI innovations är dessutom delägare i bolaget tillsammans med bland annat forskarna. Driftsansvarige David Fredman sitter i KI innovations lokaler när han jobbar för bolaget och inte med forskarna:

– Bolaget ska ju inte blanda sig i forskningen utan vi ska tillhandahålla ett system som gör det här möjligt.

Som ett led i produktutvecklingen har positionen på svenska hjärtstartare successivt integrerats i systemet. Forskarnas preliminära rapporter visar att i de fall där personer blir defibrillerade inom fem minuter efter hjärtstopp överlever 70 procent. Effekten av detta tillägg ska undersökas närmare i en större studie i Stockholm och Göteborg med start 2018. Än så länge är 16 000 av Sveriges 40 000 hjärtstartare uppkopplade till SMS Livräddare. Hjärtstartare överlag används i endast 2–3 procent av alla hjärtstopp som sker utanför sjukhus i dag.

– Vi tror att vi kan öka den siffran dramatiskt, säger Mattias Ringh. 

Omkring tre miljoner svenskar är utbildade i hjärt- och lungräddning. Men bara 38 000 är registrerade som SMS Livräddare.

– Jag uppmanar mina deltagare att de ska registrera sig på appen SMS Livräddare, eftersom de kan göra skillnad, säger Cecilia Nordius, ambulanssjuksköterska och instruktör i hjärt- och lungräddning.

Både hon och Wilhelm Edholm har fått rycka ut för att rädda liv när det plingat till i appen.

Wilhelm Edholm, som jobbar utanför sjukvården, följde rådet från sin instruktör och registrerade sig. Han har två gånger sprungit från jobbet när mobilen larmat, men känner att han knappt hunnit ingripa innan ambulanspersonal och brandmän tagit över.

– Men allt är bättre än ingenting, oavsett hur många minuter, säger Wilhelm Edholm.

– Vi vet att det som räddar livet på patienterna är tidiga hjärtkompressioner och tidigt defibrillering, och kan vi få fram personer som kan göra det så är det toppen, säger Cecilia Nordius.

Vad som händer med de drabbade vet Wilhelm Edholm och många andra inte, patientsekretess förhindrar det. Cecilia Nordius fick dock kontakt med en man hon räddade livet på, och som ville tacka henne.

– För den personen kom ambulans, räddningstjänst och polis 16 minuter efter larm. Och på den tiden hinner man ju avlida, säger hon.

Mattias Ringh, forskare på Karolinska institutet som står bakom appen, tror att deltagandet är positivt även för livräddarna.

– Det ger en massa positiva effekter som vi ska undersöka framöver. En känsla av meningsfullhet och sammanhang, säger Mattias Ringh.

Juryn bedömer nytta och kvalitet

  • Athenapriset instiftades 2008 av dåvarande delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen och Dagens Medicin. I dag är Vinnova och Dagens Medicin huvudmän. Priset stöttas även av Forte, Lif, Sveriges Kommuner och Landsting, Sweden Bio, Swedish Medtech och Vetenskapsrådet.
  • Det är Sveriges största pris för klinisk forskning. Det delas ut för tionde gången.
  • Ett tungt vägande kriterium i juryns bedömning är att forskningen ska ha skett i nära samverkan mellan akademi, sjukvård och näringsliv. Övriga kriterier är medicinsk nytta, innovationshöjd, angelägenhetsgrad, vetenskaplig kvalitet och samhällsnytta.
  • Vinnaren får 150 000 kronor i ett forsknings- och utbildningsstipendium. 

Juryn består av följande personer:

Jenni Nordborg, (ordförande), avdelningschef
Hälsa, Vinnova. Jan-Ingvar Jönsson, huvud­sekreterare medicin och hälsa, Vetenskapsrådet. Christina Herder, vd, Dilaforette (Sweden Bio). Markku Asola, medical director, Baxter. Eva Dahl, medicinsk direktör, Abbvie. Peter Lönnroth, biträdande regiondirektör, Västra Götalandsregionen. Christina Kennedy, chefredaktör Dagens Medicin. Nina Rehnqvist, grundare av Athenapriset. Mats Ulfendahl, ordförande i Svenska läkare­sällskapets forskningsdelegation. Bertil Guve,
föreståndare för Centrum för teknik i medicin
och hälsa, KTH. Peter Allebeck, huvudsekreterare, Forte.


Kommentarer