Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

VILL SE FAKTA. Alexander Tejera, ordförande för Läkarförbundet student, ser inte de problem med underkända läkarstudenter som lärosätena påtalar.

VILL SE FAKTA. Alexander Tejera, ordförande för Läkarförbundet student, ser inte de problem med underkända läkarstudenter som lärosätena påtalar. Bild: Petter Arvidsson/Bildbyrån

Utlandsstudenter fyller tomma platser

Ansvariga på läkarprogrammen oroas över att avhoppen blir fler och misstänker lägre grund­kunskaper. Student­organisationen ser inte samma utveckling och efterlyser fakta.

Annons:

Läkarutbildningen i Linköping har i höst tagit in 18 studenter på termin tre, fyra och fem från läkar­utbildningar i andra EU-länder för att fylla platser som blivit tomma efter avhopp eller uppehåll i studierna.

– Att studenter tas in på senare terminer är inte så ovanligt, men jag har inte hört talas om att det skulle vara i den omfattning som nu verkar ske. Vi har fått signaler om att läkarutbildningen i Linköping, liksom den i Umeå, har haft problem med många underkända studenter sedan lärosätena har lagt om kursplanerna, säger Alexander Tejera, ordförande för Läkarförbundet student, som själv studerar på läkar­programmet i Lund.

“Alla fakulteter, med undantag för Lund, rapporterar att andelen studenter som underkänns ökar. ”

- Ann-Charlott Ericson, universitetslektor på läkarprogrammet i Linköping.

Så det är inte bristande kunskaper hos studenterna som leder till att det uppstår platser så tidigt?

– Det är en hel del tyckande om studenternas resultat, men någon evidens som visar att de verkligen har blivit sämre har vi inte sett. Vi inom Läkarförbundet student har inga signaler om detta, annat än de från Linköping och Umeå. Att studenterna skulle ha lägre kunskaper med sig från gymnasiet är svårt att påvisa. Man har ju gjort om gymnasie­betygen för några år sedan, så det går inte att jämföra kunskapsnivån, säger Alexander Tejera.

Ann-Charlott Ericson, universitetslektor på läkarprogrammet i Lin­köping, har en annan bild.

– Alla fakulteter, med undantag för Lund, rapporterar att andelen studenter som underkänns ökar, framför allt under de tidiga terminerna. Under tio år har vi sett en trend som visar sämre genomströmning på läkarprogrammet. Men vi har ingen färsk data, säger hon.

För ett par år sedan tog 65–75 procent av studenterna i Linköping examen efter sex år. Universitetet har ”preliminära data” som visar att siffran sjunkit.

– Men om det kan bero på ändringar i kursplanen är svårt att säga, vi har sett dippar förut, säger Ann-Charlott Ericson.

Extraintaget av studenter på tidiga terminer är en åtgärd som tagits till tidigare.

– Men det är länge sedan. Det är rätt resurskrävande att göra antagningarna, vi utvärderar nu detta, säger Ann-Charlott Ericson.

Inte heller Agneta Ekman, universitetslektor på läkarprogrammet i Göteborg, kan påvisa att fler hoppar av utbildningen eller att det tar längre tid att fullfölja den.

– Vi för statistik över detta men det krävs några år innan vi får en bild av läget, säger hon.

För att täcka upp de hål som uppstår på läkarutbildningen på Karolinska institutet, KI, görs överintag.

– I höst har vi antagit 170 studenter till 156 platser, men det är ­osäkert om det är tillräckligt. Till hösten 2018 funderar vi därför på att ta in 180 nya studenter. En regelrätt antagning till senare del av utbildning, som görs på andra håll, diskuterats men vi har bestämt att avvakta, säger Riita Möller, universitetslektor på KI.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler