Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Mikael Hoffmann.

Mikael Hoffmann. Bild: Pax Engström Nyström

”Vården bör ta ansvar för läkemedel som inte får säljas”

Det är dags för vården att ta ansvar för informationen när läkemedel slutar säljas, skriver Mikael Hoffmann, chef för Nepi.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

När ett läkemedel inte längre får säljas uppstår problem för patienter, apotek och vård. Det skapar oro hos den enskilde individen samt onödigt merarbete på apotek och inom vården. Det är dags för vården ta ansvar genom att utnyttja de möjligheter som finns genom de elektroniska patientjournalerna. 

Det är när detta skrivs ännu inte klart om Alvedon 665 mg med fördröjd frisättning kommer att dras tillbaka från marknaden. EU:s läkemedelsmyndighet anser preliminärt att nackdelarna vid överdosering med paracetamol med fördröjd frisättning läkemedel är större än fördelarna med läkemedlet. Ett slutligt beslut kommer inom kort.

Sverige är det land inom EU där läkarkåren i störst utsträckning skrivit ut paracetamol med fördröjd frisättning. Nästan vartannat recept (46 %) på paracetamol till vuxna är Alvedon 665 mg. Bara under de senaste 3 månaderna expedierades Alvedon 665 mg vid nära 600 000 tillfällen.

Eftersom recept på paracetamol ofta är för flera uttag innebär det att hundratusentals svenskar kan ha recept på Alvedon 665 mg med uttag kvar. På apoteket kommer de att få information om att läkemedlet dragits in på grund av säkerhetsrisker om läkemedlet dras in. De kommer att hänvisas till vården för nya recept. Där kommer de i kontakt med förskrivare – läkare, tandläkare och distriktssköterskor – som då ska förklara vad som hänt. Onödig oro för patienten och förspilld tid för alla inblandade.

Tänk om vården i stället skulle ta initiativet? Varje verksamhetschef har möjlighet att inom sin verksamhet granska och kvalitetssäkra vården. Patientjournalerna kan i många fall användas för att vid varje enhet identifiera de patienter som fått ett recept för en viss vara utfärdad under en viss tidsperiod. Färdiga rapportlänkar kan tas fram centralt i landstinget/regionen/utföraren, tillsammans med standardinformation till patienter och färdiga rutiner för att ta kontakt med patienterna.

Varje berörd patient skulle då kunna få information direkt från de som behandlade patienten med läkemedlet. Informationen skulle inte bara förklara bakgrunden utan också tala om vad patienten bör göra, till exempel ta kontakt med vårdenheten via 1177.se för nya recept vid behov.

En sådan rutin skulle vara till ännu större nytta när det är en allvarlig orsak till indragningar av läkemedel, eller av enstaka indikationer hos läkemedlet, även om det då ofta rör sig om färre patienter. Behandlande läkare skulle då kunna göra en individuell bedömning per patient vad som bör göras i det enskilda fallet, ta kontakt och diskutera detta med patienten. Patienten skulle slippa oroas av rapportering i nyhetsmedia och själv behöva ta kontakt med vården.

 

Läkemedelsverket skulle kunna föra en direkt dialog med sjukvårdshuvudmännen om hur nyheter om indragningar eller säkerhetsvarningar på bästa sätt skulle kunna kommuniceras till patienter och deras förskrivare. Det inbegriper också hur till exempel journalsystemen omedelbart skulle kunna förhindra vidare förskrivning av ett läkemedel innan förskrivaren tagit del av nödvändig säkerhetsinformation. Läkemedelsverket skulle då också kunna få en återrapportering kring hur detta genomförts och om eventuella problem som uppstått.

 

Men blir inte allt detta dyrt? Nej, poängen är att en sådan etablerad rutin skulle spara pengar även i vården. Visserligen skulle kostnaderna för åtgärden synas men å andra sidan skulle en rad kostsamma oplanerade kontakter och förfrågningar undvikas. Lägg till det en säkrare vård, mindre oro hos patienten samt minskat arbete på apoteken. Kanske hundratusentals svenskar som kan komma att behöva informeras om Alvedon 665 mg kan leda till nya sätt att arbeta hos myndigheter och i vården?

Mikael Hoffmann. läkare och chef för stiftelsen Nepi – nätverk för läkemedelsepidemiologi. Tidigare chef för läkemedelsenheten i Östergötland samt objektsägare för patientjournalen i Östergötland 2005 – 2011.

Kommentarer