Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Thinkstock

”Lathet kan göra att vi förlorar slaget mot bakterierna”

Vi håller på att slarva bort vårt övertag mot bakterierna. Det skriver Lina Nordquist, Amanda Kanange och Urban Wästljung, Liberalerna.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Antibiotika botar lunginflammation och blodförgiftning, räddar tidigt födda barn och möjliggör intensivvård och cancerbehandling. Men redan 1969 såg forskare hur antibiotikabehandlade kycklingar fick resistenta E. coli inom 48 timmar, som även infekterade bondens familj (The Lancet, 293:7607). Eftersom bakterier byter information med varandra sprids motståndskraft snabbt. 

700 000 personer dör nu varje år av vanliga bakterier som blivit resistenta – i södra Asien dör ett barn varannan minut. Var tredje resenär till Sydostasien och Mellanöstern riskerar att komma hem med resistenta tarmbakterier och mer än 10 000 svenskar bär på resistens. Antibiotika som vi själva och lantbrukets djur kissar ut flyter samtidigt obemärkt mot hav och sjöar. 

Enligt en brittisk SOU kan resistenta bakterier bli världens vanligaste dödsorsak, motsvarande sammanlagda dödsfall i cancer, kolera, diabetes, mässling, stelkramp, diarréer och trafikolyckor. Världsekonomin kommer att drabbas, men framför allt går vi mot lidande, föräldralösa barn och barnadödlighet.

Vi måste bekämpa detta. Här är de punkter vi vill inleda med:

1. Vår vardag. Vi måste undvika kött från antibiotikamissbrukande länder som Tyskland och Polen, både hemma och på lunchrestaurang. Antibiotikaförskrivningen behöver minimeras. Avlopp på sjukhus och särskilda boenden måste renas från antibiotika. Vi bör även stötta organisationer som bidrar till våra gemensamma mål.

2. Säker sjukvård. Fler måste röntgas och undersökas hemma och erbjudas sjukhusansluten hemsjukvård eller enkelrum. Såväl överläkare som städpersonal ska ha kunskap i vårdhygien. Överbeläggningar och utlokaliseringar får vare sig accepteras under influensatid eller semester. Staten bör premiera regioner som minskar sin antibiotikaanvändning.  

3. Nya läkemedel. Nya antibiotika är en förlustaffär för ett företag: en kur ska ju vara kort och ges så sällan som möjligt. Innovationsfonder behövs därför som kan delfinansiera studier. Dessutom behöver kliniska prövningar främjas.

4. Kunskap om effekterna på människor och ekosystem. Svenska forskningsanslag behöver öka och resurserna fördelas efter forskningens värde och forskarens förmåga att genomföra sitt projekt. Duktiga forskare behöver forskningstid, både vid universitet och i sjukvården. 

5. Genomtänkt förändring. Analysenheter i sjukvården kan kritiskt granska arbetssätt innan de införs eller fasas ut.

6. Globalt arbete. Miljökrav vid läkemedelsimport kn motverka tillverkning med massiva utsläpp. Även djurhållning måste förbättras globalt. Det kommer inte att bli enkelt att förändra världen, men alternativet är värre.

Ännu så länge kan infektioner botas, tidigt födda barn räddas, transplantationer säkras och cancerpatienter få trygg vård. Lathet kan göra att vi förlorar slaget mot bakterierna – kreativitet och hårt arbete kan rädda oss.

 

Lina Nordquist (L), Docent i fysiologi, regionråd,förstanamn riksdagslistan Uppsala

Amanda Kanange, miljöpolitisk talesperson Liberala ungdomsförbundet

Urban Wästljung, Uppsala fullmäktige (L)

Kommentarer