Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Olivia Wigzell, generaldirektör Socialstyrelsen.

Olivia Wigzell, generaldirektör Socialstyrelsen. Bild: Pax Engström Nyström

”En nödvändig struktur för den högspecialiserade vården”

Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell svarar på kritiken om tidsplanen för arbetet med den högspecialiserade vården.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Regeringen har lagt ett förslag till riksdagen att den nationella högspecialiserade vården ska reformeras och koncentreras, så kallad nivåstrukturering. I samband med detta har man gett Socialstyrelsen i uppdrag att pröva ett förslag till arbetsprocess. Under vintern och våren ska Socialstyrelsen därför tillsammans med landstingen, vårdprofessionen och företrädare för patienterna prova den föreslagna arbetsprocessen på två områden, nervsystemets sjukdomar samt kvinnosjukdomar och förlossning.

Syftet med att koncentrera den högspecialiserade vården är ytterst att alla patienter, oavsett var de bor, ska få en jämlik och god sjukvård med lika tillgång till landets främsta experter.

I Dagens Medicin den 6 december lyfter flera politiker fram en rad frågor som kritiska för processen. Debattartikelförfattarna ifrågasätter bland annat tidsplanen för arbetet. Den föreslagna tidsplanen är huvudsakligen baserad på erfarenheter som gjorts i samband med att cancersjukvården har nivåstrukturerats. Under arbetet i de två pilotområdena kommer vi att samla mer kunskap om vilken tid arbetet tar. Därutöver behöver vi ha en dialog om resterande delar i processen – beredning, ansökning och beslut – för att komma fram till en samlad tidsplan. Det är av yttersta vikt att ha en tidsplan som samtliga parter som ska bedriva arbetet anser är realistisk och står bakom.

Enligt förslaget ska arbetsprocessen inför tillståndsbeslut om vilka som ska utföra högspecialiserad vård även innehålla en beredning av konsekvenserna för hälso- och sjukvården i stort. Områden som särskilt ska belysas är bland andra akutsjukvårdsuppdraget, ekonomi och transporter. En utgångspunkt för vårt arbete är att samtliga universitetssjukhus behövs i det framtida uppdraget och ansvaret för den framtida utvecklingen av den högspecialiserade vården.

Genom att nivåstrukturera den högspecialiserade vården kan vi stärka förutsättningarna för forskning, kunskapsutveckling och god kompetensförsörjning för patientens bästa. I arbetet är det viktigt med en levande dialog om motiv och syfte, som möjliggör att vi har ett bibehållet fokus på vad som bäst gagnar utvecklingen av hälso- och sjukvården, och därmed patienternas liv och hälsa.

Relaterat material
”Vård behöver koncentreras men på ett trovärdigt sätt”
Tunga politiker sågar regeringens plan för högspecialiserad vård

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler