Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Pax Engström Nyström

”Assisterat döende kan användas som term”

Smer svarar på kritiken om ”förskönande omskrivningar” i debatten om dödshjälp.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Företrädare för tankesmedjan Claphaminstitutet har ifrågasatt att Statens medicinsk-etiska råd, Smer, i sin nya rapport om dödshjälp valt att använda termen assisterat döende för de fall när en läkare skriver ut läkemedel i dödlig dos till en patient på dennes begäran. Enligt dem sysslar Smer med ”förskönande omskrivningar”.

Vi är överens med författarna om att valet av termer i dödshjälpsdebatten bör ske med omsorg. Ett skäl som vi pekar på i rapporten är att orden både kan uttrycka och styra värderingar. Ett annat skäl är att de kan leda till missförstånd, som exempelvis är fallet med ”aktiv dödshjälp”, en term som antyder att det skulle finnas något sådant som ”passiv” dödshjälp. Ytterligare ett skäl att vara noggrann med ordvalet är att oenighet i fråga om terminologi tenderar att flytta fokus från sakfrågan.

Det ideala vore alltså neutrala, allmänt accepterade termer som inte leder till missförstånd. Dessbättre tycks just den övergripande termen dödshjälp numera accepteras av båda läger. Detta har varit ett tungt skäl för Smer att i rapporten överge rådets tidigare term, självvalt livsslut. Det vi har gjort är att precisera att termen bör användas uteslutande om åtgärder som sker på en uttrycklig begäran av patienten.

När det gäller dödshjälp som sker genom att patienten själv utför den avgörande handlingen har uppgiften varit svårare. Den term som oftast använts i den svenska debatten, läkarassisterat självmord, uppfattas av en del som problematisk eftersom den antyder att mekanismerna bakom skulle vara desamma som vid suicidalitet. Artikelförfattarna pekar själva på att självmord kan uppfattas som ett negativt begrepp.

I den internationella litteraturen finns en viss tendens att physician-assisted suicide, som länge varit en etablerad term i forskningen, ersätts av termer som assisted dying, assisted death och liknande. Vi har tagit intryck av detta, liksom av att en del läkar- och psykologorganisationer avråder från att använda begreppet självmord i dessa sammanhang. American Association of Suicidology har exempelvis nyligen uttalat att dödshjälp och självmord är distinkta, om än ibland överlappande, fenomen och bör hållas isär begreppsligt. Vårt förslag har därför varit att assisterat döende kan användas som term i dödshjälpssituationer.

Det återstår att se om vårt förslag vinner acceptans. Oavsett menar vi att ansvaret för språkbruket ligger på alla som säger sig vilja ha en saklig debatt i frågan. Att Claphaminstitutet använder begrepp som ”avliva” gagnar inte samhällsdebatten om dödshjälp.

Relaterat material
”Oroväckande språkförskjutning i dödshjälpsdebatten”
Smer städar i dödshjälpsdebatten

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler