Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Mabthera (rituximab) ges som infusions två gånger om året.

Mabthera (rituximab) ges som infusions två gånger om året. Bild: Bildbyrån

Effektivt att börja med rituximab vid ms

Läkemedlet Mabthera (rituximab) står sig bra jämfört med mer traditionella läkemedel vid ms enligt en svensk registerstudie.

Annons:
Jonatan Salzer, Umeå universitet.

– Det viktigaste budskapet är att det finns många fördelar med att börja med rituximab jämfört med att starta med de klassiska injektionspreparaten, säger Jonatan Salzer, läkare vid Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap vid Umeå universitet och en av forskarna bakom studien.

Syftet med studien var att ta reda på hur följsamma patienter som får rituximab som förstahandsbehandling var, alltså hur läge de stod på sin behandling, jämfört med de som får etablerade behandlingar. Dagens Medicin har tidigare rapporterat om resultaten (Dagens Medicin nummer 45/17) som nu också publicerats i Jama Neurology.

Infusionsläkemedlet Mabthera är ursprungligen ett cancerläkemedel som blivit allt vanligare vid behandling av skovvist förlöpande ms. Läkemedlet är inte godkänt för indikationen utan behandlingen sker off-label.

Genom uppgifter från ms-registret och journaler fick de fram data från patienter som fått diagnosen skovvis förlöpande ms mellan 2012 och 2015 i Stockholms och Västerbottens län. Sammanlagt användes data från 494 patienter och dessa följdes i genomsnitt under ett och ett halvt år. De preparat man jämförde med var interferoner, glatirameracetat, fingolimod, dimetylfumarat och natalizumab.  

Resultaten  visade att de som behandlats med rituximab som förstahandspreparat stod kvar på behandlingen i betydligt högre grad än de som fått annan behandling. Totalt var det 5,8 procent av rituximab-patienterna som slutade med läkemedlet under studietiden. Motsvarande siffra för de som fick interferoner eller glatirameracetat var 80,5 procent. Bland de som fick fingolimod eller natalizumab var siffran nästan 50 procent och för dimetylfumarat 37,2 procent.

Även när det gäller sjukdomsbild tyder resultaten på att rituximab ha en bättre effekt än andra preparat.
– Anledningen till att patienterna slutade med sin behandling varierade men i många fall, särskilt bland dem som behandlades med interferoner eller glatirameracetat, var det för att sjukdomen förvärrades, att patienterna fick fler skov, säger Jonatan Salzer.

Hur vanligt det är att ms-patienter får rituximab som förstahandspreparat varierar över landet. Sedan studien gjordes har användningen ökat och Jonatan Salzer menar att resultaten tillför bra kunskap.
– Det här är ett sätt att visa vetenskapligt att behandlingen faktiskt är bra. Tidigare studier har tittat på säkerheten och på hur det fungerar som andrahandspreparat. Detta är den första som tittar specifikt på effekten när det sätts in som förstahandspreparat. Sedan måste vi förstås vara lite försiktiga när vi tolkar data från observationsstudier. Det pågår en randomiserad kontrollerad studie här i Sverige, Rifund-ms, där vi jämför rituximab med dimetylfumarat vid nyligt diagnosticerad ms. Resultaten från den studien kommer bli mycket viktiga, säger han.

Nyligen fick en annan monoklonal antikropp, Ocrevus (okrelizumab) tummen upp av europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. Antikroppen är snarlik rituximab och indikationerna är just skovvis ms och primärprogressiv ms.
– Det blir intressant att se vad som händer när ocrelizumab når marknaden, nu när det redan finns ett preparat som många uppfattar som bra, säger Jonatan Salzer.

Bakom både Ocrevus och Mabthera står läkemedelsföretaget Roche.

Läs abstract till studien:
Mathias Granqvist med flera Comparative Effectiveness of Rituximab and Other Initial Treatment Choices for Multiple Sclerosis. Jama Neurology, publicerad online 8 januari 2017. Doi: 10.1001/jamaneurol.2017.4011

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler