Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Thomas Lindgren, verksamhetschef, Röda Korsets Center för torterade flyktingar.

Thomas Lindgren, verksamhetschef, Röda Korsets Center för torterade flyktingar.

”Stockholms tortyr- och krigsskadevård smygavvecklas”

SLL behöver säkerställa en god och säker vård för torterade, krigsskadade och svårt traumatiserade patienter, skriver Röda Korsets Center för torterade flyktingar.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Stockholms läns landsting, SLL, genomförde nyligen en separat upphandling av vård för migranter med stress- och traumaproblem, inklusive tortyr- och krigsskadevård. Upphandlingen beställer dock inte vård specifikt för torterade och krigsskadade flyktingar och ställer inte krav på särskild anpassning av vårdinnehåll till just denna målgrupp. Tortyr- och krigsskadevården i SLL:s regi kommer därför med all sannolikhet att upphöra då nuvarande vårdavtal löper ut. Hur har det kunnat bli så och vad kan nu göras?

Upphandlingen i form av förfrågningsunderlag och värdering av kvalitetsberättelser har genomförts utan sakkunnig på området tortyr- och krigsskadevård. En enhetschef vid hälso- och sjukvårdsförvaltningen, utan fackkunskaper inom tortyr- och krigsskadevård eller andra särskilt svåra former av trauman, har utformat förfrågningsunderlaget och sedan även värderat anbudens kvalitet och dessutom varit ansvarig för upphandlingsprocessen i dess helhet. Brist på sakkunskap och rollsammanblandning främjar inte en saklig och genomlyst upphandlingsprocess.

“Upphandlingen har genomförts utan sakkunnig på området.”

Upphandlingen beställer över huvud taget inte konkret tortyr- och krigsskadevård eller vård för andra, särskilt svåra trauman. Det betyder att anbudsgivarna inte har kunnat konkurrera om prisvärd vård för just dessa patienter. I stället innehåller förfrågningsunderlaget en samling allmänna eller övergripande kvalitetsformuleringar, där anbudsgivarna ska gissa vad beställaren, som saknar sakkunskap, vill höra. Allmänna kvalitetsfrågor kan te sig begripliga utan fackkunskaper, men saknas det en förankring i och tydlig koppling till konkret vårdinnehåll motverkar allmänna kvalitetsfrågor i själva verket sitt syfte.

Ändamålsenliga kvalitetsfrågor är svåra att ställa och det borde ha stämt till eftertanke att den specialistverksamhet som har mest erfarenhet och kunskap om tortyr- och krigsskadevård inte får några kvalitetspoäng över huvud taget i upphandlingen. Ansvariga SLL-politiker, med ledning av sin egen förvaltning, drar i stället offentligen slutsatsen att nuvarande leverantörer av tortyr- och krigsskadevård brister i vårdkvalitet. Det är i grunden ett självbekräftande cirkelresonemang: Man saknar sakkunskap och kan därför inte ställa ändamålsenliga kvalitetskrav. Bristfälliga kvalitetskrav leder i sin tur till en missvisande kvalitetsvärdering, som till slut används som bevis på bristande vårdkvalitet.

Genom att inte beställa konkret tortyr- och krigsskadevård eller vård av andra särskilt svåra trauman, har beställaren i praktiken exkluderat den vård som är dyrast och krångligast att producera. Vårdverksamheter som har ett vinstkrav kommer inte att producera dyrare vård än vad SLL har kravställt. Lättare former av stress- och avgränsade traumaproblem, som är billigast att producera, kommer att prioriteras på bekostnad av vården för de svårast traumatiserade.

Stockholms läns landsting behöver säkerställa en god och säker vård för torterade, krigsskadade och andra särskilt svårt traumatiserade patienter. Om aktuell upphandling som just nu prövas juridiskt inte resulterar i ett avtal med vårdgivare som garanterar detta, behöver upphandlingen göras om. Alternativt bör andra lösningar övervägas, exempelvis så kallat idéburet offentligt partnerskap.

Relaterat material

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler