Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Christian Rück. Nya Karolinska Solna, NKS.

Christian Rück. Nya Karolinska Solna, NKS. Bild: Privat, Richard Berglund

Lektor: Ny studie testar inte värdebaserad vård som koncept

En nypublicerad amerikansk studie om värdebaserad vård har fått reaktioner ända upp i regeringen. Men resultatet har liten bäring på NKS, enligt en KI-lektor. 

Annons:

I slutet av november i fjol publicerade Annals of Internal Medicine en studie om sambandet mellan vårdkvalitet och mindre ersättningar utifrån värdebaserad vård. Studiens resultat fick nyligen uppmärksamhet i Sverige med anledning av diskussionen om värdebaserad vård i allmänhet och värdebaserad vård vid Nya Karolinska Solna, NKS, i synnerhet.

En tolkning av resultatet var att värdebaserad vård ger mindre vård åt relativt sjuka och fattiga patienter, och mer vård åt relativt friska och rika. Socialminister Annika Strandhäll (S) sade till Dagens Nyheter att hon blev ”oroad” då värdebaserad vård på flera håll införts relativt snabbt i Sverige. Hon konstaterade också att en ny svensk studie inte funnit någon evidens för värdebaserad vård, något Dagens Medicin tidigare rapporterat om.

Psykiatern Christian Rück, lektor vid Karolinska institutet, ifrågasätter den braskande tolkningen av den amerikanska studiens resultat och att den skulle ha koppling till NKS. Han undrar också om alla de som tyckt till om studien verkligen har läst den.

”Men kära ni, låt oss titta på studien så kan vi se vad den säger”, skriver Christian Rück på twitter.

Och lägger till:

”Studien är det inget fel på. Den testar dock inte ”värdebaserad vård” som ett koncept utan små tillägg till en traditionell modell. Och den undersöker inte något som har med Nya Karolinskas husdebacle och nya organisationsmodell att göra.”

Studien undersökte om vårdkvalitet, mätt i bland annat återinläggning och dödlighet, påverkades av mindre justeringar av vissa vårdgivarnas ersättning som tidigare införts i det amerikanska Medicaresystemet. Grundjusteringarna varierade mellan minus fyra och fyra procent utifrån hur väl verksamheterna uppnådde vissa mål avseende kvalitet och ekonomi. Högpresterande verksamheter fick dock högre bonusar till följd av ett utjämningssystem där straffavgifter/minskade ersättningar omfördelades som bonusar för att justeringarna i sin helhet skulle bli budgetneutrala. Någon statistiskt signifikant skillnad noterades inte när det kom till de undersökta variablerna.

Värt att notera är även att uppföljningstiden var kort och att vårdgivarna även fick ersättningar utöver Medicare från exempelvis privata sjukförsäkringar, kommenterar Christian Rück.

Studiens författare skriver i diskussionen att resultatet talar för att ersättningssystem med svaga incitament och inadekvat riskjustering kan bidra till skillnader i vård utan att de genomsnittliga resultaten förbättras. Utan en riskjustering som tar hänsyn till medicinska och socioekonomiska faktorer kan verksamheter som behandlar fattigare och sjukare patienter därför missgynnas ekonomiskt av anledningar som inte handlar om vårdens kvalitet eller effektivitet, skriver författarna.

Christian Rück uppger för Dagens Medicin att han inte har någon egen agenda vad det gäller ersättningsmodeller. Samtidigt anser han att modeller med pinnar eller poänger har stora svagheter och att en modell som baseras på skapat värde för patienten ”kan vara ett framsteg”.

Fotnot. Christian Rück är inte anställd av Boston consulting group, BCG, den konsultfirma som tidigare arbetade med att implementera värdebaserad vård vid NKS. Han är inte heller anställd vid sjukhuset utan lektor vid Karolinska institutet.

Relaterat material

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler