Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Så utser Dagens Medicin vinnarna

Av erfarenhet vet vi att många är nyfikna på hur vi utser Sveriges bästa sjukhus. Här är fakta för den specialintresserade. 

Annons:

Källor:

Bröstcancerregister 2015-2016

Prostatacancerregistret 2016

Kolorektalcancerregistret 2011–2016

Pankreasregistret 2016

Lungcancerregistret 2016

Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer 2016

Riksstroke 2016

Swediabkids 2016

Nationella diabetesregistret 2016

Socialstyrelsen/Medicinska födelseregistret 2014–2015

Gynop 2016

Swedeheart 2016

Rikssvikt 2016

Svenska intensivvårdsregistret 2016

Rikshöft 2016

Svenska höftprotesregistret 2015-2016

Kvalitetsregister ECT 2016

Sveriges Kommuner och Landsting (DRG-poäng 2016)

Nationell patientenkät/SKL 2016

Vården i siffror 2017

2016 (1 njursviktsindikator 2015)

SKL:s punktprevalensmätning v 10 2017

Akutväntetider/Socialstyrelsen 2016

Vårdväntetider/SKL dec 2016–nov 2017

Underlaget utgörs av sjukhusens självrapporterade uppgifter som vi hämtar från Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting, Vården i siffror och direkt från olika nationella kvalitetsregister.

Du kan ladda ner en pdf med alla indikatorer efter olika områden här.

1. Hur stort är underlaget?

151 indikatorer med sammanlagt 8 263 värden från 61 akutsjukhus finns med i underlaget till utmärkelsen Bästa sjukhuset 2017.

2. Vilka sjukhus jämförs med varandra?

Dagens Medicin utser Sveriges bästa sjukhus i tre grupper: Universitetssjukhus, Mellanstora sjukhus med dygnsöppen akut och förlossning och Mindre sjukhus med dygnsöppen akut. Sjukhus vars akut inte är öppen dygnet runt ingår inte i rankningen.

3. Vilka områden bedöms i Bästa sjukhuset?

Rankningen bygger på sju huvudkategorier:

  • Medicinsk kvalitet, tillgänglighet, hygien, patientenkäter, trycksår, överbeläggningar och ekonomi. 
  • I den tyngsta kategorin för sjukvården – den om medicinsk kvalitet – finns tolv delkategorier: Hjärtsjukvård, strokesjukvård, kärlkirurgi, cancersjukvård, dia­betes, förlossning, ortopedi, ljumskbråck, gynkirurgi, intensivvård, psykiatri och njursvikt.

4. Är alla indikatorer och kategorier lika mycket värda i jämförelsen?

Nej, medicinsk kvalitet väger betydligt tyngre än alla de andra huvudkategorierna tillsammans. Tillgänglighet väger också tyngre än de följande var och en för sig: Hygien, överbeläggningar, ekonomi, trycksår och patientenkäter. De två sistnämnda kategorierna ges minst tyngd.

Patientenkäterna prioriteras förhållandevis lågt eftersom svarsfrekvensen är låg. Trycksår, en allvarlig vårdskada, ingår också i bedömningen men med relativt liten tyngd. Även delkategorierna inom medicinsk kvalitet viktas sinsemellan. Tyngst väger området hjärta-kärl, följt av cancer. Där­efter kommer förlossning, intensivvård och diabetes. Psykiatri viktas lätt, eftersom det bara finns ett jämförbart värde på detta område, och eftersom mycket av psykiatrin bedrivs utanför de jämförda sjukhusen.

Även indikatorerna inom delkategorierna viktas.

5. Hur går det till i praktiken?

Bland universitetssjukhus och förlossningssjukhus viktas till exempel alla indikatorer om bröstcancer lika tungt som alla om prostatcancer. De två cancer­formerna får därmed lika värde inom delkategori cancer.

Ett exempel inom delkategori hjärtsjukvård: Rankningen i Swede­hearts kvalitetsindex, som i sin tur bygger på flera olika indikatorer, väger extra tungt i delkategori hjärta. Men i Swedehearts register ingår inte hjärtsvikt, och därför kompletterar vi med indikatorer från registret Rikssvikt.

6. Vad väger tyngst?

Vi lägger tyngd på vanliga sjukdomar där kvaliteten på behandlingen har stor betydelse för patientens livskvalitet och över­levnad.

7. När det saknas underlag på ett av sjukhusen – hur gör ni då?

Det beror på varför det saknas. Sjukhus som utför ett ingrepp eller en behandling men inte rapporterar sina resultat så att det går att jämföra med andra placeras sist i just den indikatorn. Rankningen gynnar alltså dem som rapporterar.

Om ett sjukhus inte utför viss vård, så drabbas det inte negativt utan får ett medianvärde.

8. Hur väljer ni vilka indikatorer som ingår?

Vi prioriterar områden som rör stora patientgrupper, där sjukhusens insats gör skillnad och där underlaget är av tillräckligt god kvalitet. Vi bygger researchen på bland annat Vården i siffror och experter vi kontaktat på olika nationella kvalitetsregister, SKL och Social­styrelsen. Några indikatorer som var med i fjol är borttagna. Andra indikatorer har tillkommit. I år jämförs dessutom alla sjukhus inom delkategori Ekonomi, tidigare år gällde detta bara universitets­sjuk­husen.

9. Varför väljer ni bort underlag?

Om underlaget på ett område håller låg kvalitet, till exempel om alltför få sjukhus rapporterar, används det inte. Likaså om det saknas uppgifter på sjukhusnivå. Vi tar gärna emot förslag på bra underlag som kan ingå i nästa års rankning!

10. Vad är en indikator?

Det är en parameter, ett sätt att mäta vården.

11. Är rankningen vetenskaplig?

Nej, detta är ett omfattande journalistiskt arbete som bygger på stora mängder data. En rankning kan göras på många olika sätt – Bästa sjukhuset är vårt sätt.

Rankningens fördel är bland annat att det på ett överskådligt sätt kan sammanfatta ett stort material. Det finns också svag­heter. Resultatet är naturligtvis inte bättre än den data som stoppas in, och bara det som kan mätas kommer i fråga.

12. På vilket sätt görs ­rankningen?

Liksom förra året använder vi indexvärden. På så sätt tar vi hänsyn till hur stora skillnaderna i kvalitet mellan sjukhusen är. Det blir tydligt både när sjukhusen håller jämn kvalitet, och när skillnaderna är stora.

13. Medicinsk kvalitet väger överlägset tyngst. Varför vinner då inte alltid den som är bäst på det?

Enbart god medicinsk kvalitet räcker inte för att utses till Sveriges bästa sjukhus, det gäller ju till exempel att patienten får tillgång till vården också. Inom delkategorin medicinsk kvalitet håller sjukhusen relativt jämn kvalitet. Det leder dels till att toppstriden i kategorin är hård, dels till att andra viktiga delkategorier – där skillnaderna mellan sjukhusens kvalitet är större – får effekt. Tillgänglighet, där vänte­tider på akuten, till cancervård och vårdgarantin ingår, väger också tungt i vår rankning.

14. Vilken hänsyn tas till demografi och patientunderlag?

Ingen, mer än när det ingår i den data som används. Vissa värden finns som betonar vikten av till exempel äldre patienter.

15. Varför presenteras inte hela listorna, även de sämsta?

Dagens Medicin har sedan starten för sex år sedan valt att utse landets bästa sjukhus eftersom vi tror på kraften i goda exempel. För gruppen Universitetssjukhus presenteras samtliga sju sjukhus därför att underlaget i denna kategori är gott, rent generellt.
I de två övriga grupperna, Mellan­stora och Mindre sjukhus, är problemet ibland att sjukhusen längre ner på listan inte har rapporterat in uppgifter till kvalitetsregistren. Dessutom kan vissa sjukhus längre ner i listan sakna flera av de behandlingar som Dagens Medicin bedömer som väsentliga. Därför har vi valt att inte utse Sveriges sämsta sjukhus.

KLICKA FÖR STÖRRE BILD HÄR.

Relaterat material

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler