Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Socialutskottets utvärdering visar att samordnad individuell planering, Sip, generellt inte fungerar inom äldrevården.

Socialutskottets utvärdering visar att samordnad individuell planering, Sip, generellt inte fungerar inom äldrevården. Bild: Thinkstock

Krockande regler förhindrar samverkan

Samordnad individuell planering, Sip, skulle få sjukvård och omsorg att samverka bättre. Men regelverket krockar med 16 andra och Sip används inte som den ska, visar en utvärdering.

Annons:

Regleringar om vård- och omsorgsplaner:

• Individuell plan enligt HSL, PL, och SoL.
• Vårdplanering enligt LPT.½
• Samordnad habiliterings- och rehabiliteringsplan enligt HSL.
• Individuell plan om stöd och service enligt LSS.
• Genomförandeplan om dokumentation vid insatser enligt SoL, LVU, LVM, LSS, enligt SOSFS 2006:5.
• Planering i samband med egenvård, enligt SOSF 2009:6.
• Behandlingsplan, enligt SOSFS 2003:20.
• Vårdplan för barn och unga i familjehem eller HVB, enligt SoL.
• Genomförandeplan för barn och unga i familjehem eller HVB, enl SoL.
• Vårdplan inför beslut om tvångsvård med särskilda bestämmelser, LVU, enligt SoF 2001:937.
• Behandlingsplan enligt LVU.
• Genomförandeplan om ansvar för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden, enligt SOSF 2012:12.
• Vårdplanering om vård av missbrukare enligt 10 § LVM.
• Samordnad vårdplanering om psykiatrisk tvångsvård, enligt LPT.
• Samordnad vårdplan enl LRPT.
• Vårdplan för vuxna som placeras i familjehem eller HVB, enligt SoL.
• Plan enligt LVM 28 §.
Källa: SKL

Vid årsskiftet trädde ännu en lag i kraft som ska förmå vård och omsorg att planera och samverka mer; lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård skärper behovet av samordning kring sjuka äldre som har legat på sjukhus.  

Till sin hjälp har kommuner och landsting verktyget samordnad individuell plan, Sip, som sedan 2010 finns reglerad i hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen.

Även i patientlagen understryks vikten av att vård- och omsorgsinsatser samordnas kring de med behov av stöd från flera instanser.

Men Sip har haft svårt att få genomslag.

– Det finns ett obegripligt motstånd. Våra stickprov visar att få känner till Sip, vem som kan ta initiativ till planen eller var ansvaret för dem ligger. Vi på SKL tycker att vi gjort allt vi kan för att föra ut information. Men det finns en undran och osäkerhet, säger Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Förutom Sip finns en lång rad ytterligare regelverk om vård- och omsorgsplaner, enligt olika lagar, som rör barn, funktionshindrade, psykiskt sjuka, äldre och missbrukare. SKL har räknat samman till 17 stycken.

En och samma person kan ha en vårdplan enligt hälso- och sjukvårdslagen samtidigt som den har en annan enligt lagen om stöd och service samt ytterligare en genomförandeplan enligt socialtjänstlagen.

– Det är inte lätt att göra rätt när det är otydligt vad som gäller. Man vet inte när den ena eller andra vårdplanen ska användas eller hur de ska samspela med varandra. Det blir onödigt krångligt, säger Karin Lindström, handläggare på avdelningen för vård och omsorg på SKL.

För att bereda väg för Sip och förenkla samverkan vill SKL se en rensning av antalet planer. 

Ett initiativ till detta kan nu vara på gång sedan Socialutskottet låtit utvärdera hur Sip fungerat för funktionshindrade barn och ungdomar samt för multisjuka äldre. Utvärderingen bygger på närmare 40 intervjuer samt lokala sammanställningar och statistik.

– Tyvärr har regelverket om Sip inte fallit så väl ut. Det är förvånande eftersom samverkan är så viktigt. Särskilt inom äldrevården ser vi att Sip-verktyget generellt inte fungerar, säger Mikael Dahlqvist, S, ordförande i utskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp.

Socialutskottets utvärdering konstaterar även att mångfalden regelverk om vårdplaner behöver ses över.

– Det har blivit tårta på tårta. Vi politiker har fattat en rad beslut i syfte att få till ökad samverkan, men har inte rensat i de regelverk som redan finns. Därför finns behov av en översyn för att se vad som kan slås ihop eller tas bort. Socialutskottet kommer därför att lyfta frågan under våren. Bland annat ska vi ha dialog med SKL, säger Mikael Dahlqvist.

Socialstyrelsen håller med om att det finns en frustration över snårskogen av vårdplaner.

– Övergripande kan man tycka att samordnad individuell plan, Sip, borde räcka. Förmodligen kan de enskilda planerna göra nytta om de konkretiserar vad som behöver göras inom respektive område eller målgrupp, säger Elizabeth Åhsberg, forskare på Socialstyrelsen, och ansvarig för myndighetens Vägledning för fast vårdkontakt och samordnad individuell plan som publicerades i höstas.

Relaterat material
”Vänta inte på att andra tar initiativ”

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler