Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Daniel Maroti, leg psykolog, specialist i klinisk psykologi och Lukas Granberg, leg psykolog.

Daniel Maroti, leg psykolog, specialist i klinisk psykologi och Lukas Granberg, leg psykolog. Bild: Johan Knobe (Maroti)

”Socialstyrelsen gallrar bort psykodynamisk terapi”

Beslutet att sänka prioriteringsgraden för psyko­dynamisk terapi vid depression ter sig svårförståeligt skriver två psykologer. 

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Jäv

• Daniel Maroti har pågående studier vid psykoterapeutprogrammet inom psykodynamisk terapi vid Ersta högskola inom ramen för sin anställning vid Capio Hjärnhälsan AB. I och med upphandling och verksamhetsövergång till Wemind har Wemind beslutat att inte ta över det skriftliga avtal som funnits mellan Daniel Maroti och Capio Hjärnhälsan AB. 

•  Lukas Granberg driver yrkes­nätverket Psyko­dynamiskt forum.

I slutet av 2016 publicerade Social­styrelsen remissversionen av Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. På mycket kort tid fick Social­styrelsen ta emot över 60 remissvar från landsting, yrkesföreningar och intresseorganisationer [1]. En omfattande kritik framfördes kring giltigheten av den låga prioriteringsgraden av psykodynamisk terapi som Socialstyrelsen gjort [2, 3]. Efter att ha tagit del av den kritik som framkommit, publicerade Socialstyrelsen de slutgiltiga riktlinjerna i december 2017 [4]. Beslutet blev att sänka prioriterings­graden för psyko­dynamisk terapi vid depression ytterligare. Den högsta prioriteringsgraden för Kognitiv beteendeterapi, KBT, kvarstod.

Om beslutet att sänka prioriteringsgraden ter sig svårförståelig så upphör inte frågetecknen kring Socialstyrelsens riktlinjer där. Ett ytterligare frågetecken kommer ifrån att flera forskare inom psykodynamisk terapi hoppat av riktlinjearbetet då de beskriver att Social­styrelsens arbetssätt ”präglats av partiskhet” [5].

Ett annat frågetecken kommer från att Socialstyrelsen säger en sak i media och en annan sak när de skriver sina riktlinjer. I en nyligen publicerad artikel i Dagens Nyheter betonar Socialstyrelsen att ”tillgången till manual­baserad psykologisk behandling, som kognitiv beteendeterapi, interpersonell terapi (IPT) och psyko­dynamisk korttidsterapi (PDT) bör bli bättre” [6]. Det här uttalandet gäller barn och unga vuxna. I rikt­linjerna framgår i stället att psyko­dynamisk terapi vid depression hos barn och ungdom endast ”i undantagsfall” ”kan” och inte ”bör” erbjudas [4]. Förvirrande, minst sagt.

KBT är en verksam psykologisk behandlingsmetod vid depression. Trots detta hoppar mer än 25 procent av sin KBT-behandling och cirka 50 procent av alla patienter förbättras inte på ett avgörande sätt [7, 8]. Att Socialstyrelsen då hävdar att endast ”enskilda” patienter kan behöva annan psykologisk behandling än KBT [9], ter sig främmande från både en vetenskaplig och klinisk verklighet.

Riktlinjerna ska enligt Socialstyrelsen ses som rekommendationer på gruppnivå. Men i praktiken blir de mer styrande för vårdens behandlingsutbud än så. I dag vinns upphandlingar av privata vårdaktörer bland annat genom sina löften att enbart erbjuda patienter KBT-behandling, i linje med den prioritering som Socialstyrelsen förordar.

Ett sådant exempel var vård­aktören Carema Hjärnhälsan AB [10]. I Caremas vinnande anbud för den psykiatriska vården för Stockholms läns landstings syd­östra sektor nämns KBT 29 gånger. Psyko­dynamisk terapi berörs inte med ett enda ord.

Ett annat aktuellt exempel är Wemind, som nu i februari blir näst största privata psykiatriska vårdgivare med 15 mottagningar i fyra landsting. Wemind säger sig basera sitt behandlingsutbud på Socialstyrelsens riktlinjer. Tolkningen av detta är att patienter enbart kommer att erbjudas KBT och interpersonell terapi [11]. I praktiken innebär detta alltså att psyko­dynamisk terapi som behandlingsalternativ håller på att gallras bort.

Ingen, varken Socialstyrelsen eller de vårdgivare som enbart kommer att erbjuda KBT eller IPT, har svarat på hur man bör hjälpa de cirka 50 procent av patienterna som utvecklat depression och inte blir bättre.

Ett alternativ vore naturligtvis att också kunna erbjuda annan verksam psykologisk behandling som psykodynamisk terapi, en terapiform som enligt flera internationella riktlinjer [3], forskningsnätverk [2] och många av de 60 remissvar som inkommit till Socialstyrelsen anses uppfylla kraven på att vara en evidens­baserad behandlingsmetod för depression. Det finns dessutom belägg för att psykodynamisk terapi kan vara framgångsrik när annan behandling för depression inte fungerat. [12] 

Referenser
[1] Socialstyrelsen. (2017). Ett sextiotal har yttrat sig över depressionsriktlinjer. Hämtad 2017-12-27 , från http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2017/ettsextiotalharyttratsigoverdepressionsriktlinjer

[2] Helene Amundsen Nissen-Lie et al. (2017, 14 januari). Enfaldiga riktlinjer för behandling av depression. Dagens Nyheter.

[3] Ankarberg, P. (2017). Socialstyrelsen har fel om depression och ångest. Läkartidningen 2017;114:EF6S.

[4] Nationella riktlinjer. Vård vid depression och ångestsyndrom – stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen; 2017. Artikelnr 2017-12-4.

[5] Philips, B., Lilliengren, P & Klingström, A. (2017, 16 februari). Socialstyrelsens nya riktlinjer ett haveri. Svenska Dagbladet.

[6] Socialstyrelsens projektledningsgrupp. (2017, 13 december). Unga med psykisk ohälsa måste få hjälp snabbare. Dagens Nyheter.

[7] Cuijpers, P. et al. (2014). The effects of psychotherapies for major depression in adults on remission, recovery and improvement: A meta-analysis. Journal of Affective Disorders, 159, 118-126.

[8] Fernandez, E., Salem, D., Swift, J. K., & Ramtahal, N. (2015). Meta-analysis of dropout from cognitive behavioral therapy: Magnitude, timing, and moderators. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 83(6), 1108-1122.

[9] Socialstyrelsen. (2017, 15 augusti). Riktlinjerna lyfter tydligt fram alternativ till KBT. Dagens Samhälle.

[10] Stockholms Läns Landsting. Carema Hjärnhälsan AB – anbudsförfrågan. HSN 0801-0121.

[11] Personlig kommunikation Thomas Tegenmark, Vice VD Wemind, 171016.

[12] Town, JM., Abbass, A., Stride, C. & Bernier, D. (2017). A randomised controlled trial of Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy for treatment resistant depression: the Halifax Depression Study. S J Affect Disord., 214:15-25.

Kommentarer