Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Genrebild

Genrebild Bild: Thinkstock

Blodtest fångade beta-amyloid i hjärnan

Forskare har tagit fram en potentiellt enklare metod för att mäta den peptid som misstänks vara en orsak till Alzheimers sjukdom. Nivån av beta-amyloid i blod avspeglade nämligen inlagringen av samma ämne i hjärnan, enligt en ny studie i tidskriften Nature. 

Annons:
Kaj Blennow
Bild: Johan Wingborg

– Resultaten är mycket lovande. Här finns en förvånansvärt hög samstämmighet mellan de två mätmetoderna. Detta kan öppna för ett enklare screeningtest i framtiden, säger Kaj Blennow, professor och alzheimerforskare vid Göteborgs universitet.

Enligt den så kallade amyloidhypotesen är det en flerårig och långsam ansamling av ämnet beta-amyloid i hjärnan som är drivande i sjukdomsprocessen vid alzheimer. 

Förhoppningen har länge varit att framtida bromsläkemedel mot sjukdomen skulle kunna riktas mot ännu friska individer som har begynnande upplagring av beta-amyloid. Men dagens metoder – ryggvätskeprov och pet-kamera – för att mäta sådan upplagring kan vara opraktiska och kostsamma som eventuella screeningmetoder i framtiden.

Den metod som nu utvärderats av forskare i Japan och Australien skulle kunna vara ett enklare alternativ. Förhållandet mellan olika fragment av beta-amyloid i blod mätt med masspektroskopi kunde i studien förutsäga nivåerna av ämnet i hjärnan mätt med pet-kamera. Träffsäkerheten beskrivs som 90 procent och det fanns även en koppling till beta-amyloid i ryggvätska, enligt studien.

Resultaten gällde både för patienter med Alzheimers sjukdom, personer med möjligt förstadium till sjukdomen samt kognitivt friska personer. Totalt ingick 373 personer i studien.

– Av olika anledningar har det tidigare varit svårt att hitta en pålitlig markör i blod för beta-amyloid som säger någonting om patientens sjukdomsstatus. Så detta är ett steg framåt. Det finns dock behov av enklare metoder än masspektroskopi för att mäta ämnet i blod. Och eventuella positiva resultat måste bekräftas med prov i ryggvätska eller med pet-kamera, säger Kaj Blennow.

Forskarna skriver själva i sin artikel att mycket återstår innan deras test skulle kunna få användning kliniskt. Det behöver utvärderas på fler personer och resultaten behöver följas över tid. Vidare behöver det utredas om huruvida testet kan använda för att monitorera behandlingar som prövas mot beta-amyloid.

Det återstår också inte minst att bevisa att tidig behandling mot beta-amyloid verkligen kan bromsa sjukdomsprocessen.

Läs abstract till studien:

Relaterat material

Kommentarer