”Det finns viktigare saker att ta tag i än högspecialiserad vård” - Debatt - Dagens Medicin

Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Mer vård och mindre byråkrati vill debattören se. Här utförs en hjärtoperation på en två­årig pojke i Lund.

Mer vård och mindre byråkrati vill debattören se. Här utförs en hjärtoperation på en två­årig pojke i Lund. Bild: Emil Malmborg/Bildbyrån

”Det finns viktigare saker att ta tag i än högspecialiserad vård”

Är det en kraftig omstrukturering av den högspecialiserade vården som bäst gagnar hälso- och sjukvården i dagsläget, undrar Gudmar Lundqvist.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:
Gudmar Lundqvist, f d sjukhusdirektör, Uppsala.

På dagensmedicin.se den 6 december 2017 signalerar tolv erfarna sjukvårdsansvariga politiker sin oro för hur Social­styrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting anser att nivåstrukturering av den högspecialiserade vården ska ske. Den 22 december försöker Social­styrelsens generaldirektör Olivia Wigzell mildra oron genom att konstatera att det ”i arbetet är viktigt med en levande dialog om motiv och syfte som möjliggör att vi har ett bibehållet fokus på vad som bäst gagnar utvecklingen av hälso- och sjukvården och därmed patienternas liv och hälsa”. Men, är det en kraftig omstrukturering av den högspecialiserade vården som bäst gagnar hälso- och sjukvården i dagsläget?

Med lång erfarenhet från universitetssjukhus och deltagande i diskussioner om region- och rikssjukvård delar jag helt politikernas farhågor! I detta jätteprojekt ska tydligen 80–100 arbets­grupper under en treårsperiod analysera cirka 300–400 diagnos­områden, för att koncentrera en stor del av den högspecialiserade vården (i dagligt tal definierade som ”region- och riksvården”) till två–fem sjukhus i landet. Totalt handlar det om en omfördelning av 4–5 procent av de totala slutenvårdsresurserna i landet.

Alla hittillsvarande aktiviteter kring nivåstrukturering av sjukvård bleknar i jämförelse med både omfattningen och tidsplanen för detta ”projekt”. Riskerna är uppenbara att detta jätteprojekt medför stora energiförluster och risker för kompetensförluster för ”förlorarna” i kraftmätningen.

“Många av arbetsgruppernas ledamöter borde kanske ägna sig mera åt sjukvårdsarbete än åt att sammanträda. ”

Mina farhågor är inte enbart konsekvenser för den akuta vården, utan även för vården inom närliggande diagnosområden. Frågan är om dessa nackdelar drabbar långt fler än de patienter som enligt utredningen skulle räddas till livet? Många av de 80–100 arbetsgruppernas ledamöter borde kanske ägna sig mera åt sjukvårdsarbete än åt att sammanträda? Därtill finns ju en uppenbar risk att både Socialstyrelsen och SKL kraftigt måste förstärka sin tjänstemannakader för att administrera projektet.

Det finns angelägnare saker att göra för att förbättra dagens sjukvård! Risken för ännu mera byråkrati är uppenbar, i en situation där snarare den befintliga vårdbyråkratin borde minska!

Rikssjukvårdsnämnden, RSN, bestämde tidigt att enbart hantera verksamhet som borde koncentreras till en–två enheter i landet, vilket givetvis påverkat det antal områden som behandlats. Inget hindrar dock att RSN ändrar sitt regelverk till att omfatta rikssjukvård som bör koncentreras till färre antal sjukhus än de sex sjukvårdsregionerna, det vill säga upp till fem enheter. Inom denna ram kan exempelvis en–två begränsade vårdområden testas för att under processens gång tydliggöra för- och nackdelar med att koncentrera mindre respektive större vård­volymer. Först därefter kan man ta ställning till eventuellt fortsatta aktiviteter. 

Relaterat material
”Vård behöver koncentreras men på ett trovärdigt sätt”
”En nödvändig struktur för den högspecialiserade vården”

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler