Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Thinkstock

Läkare på nätet: Digital frälsning eller geschäft?

Sedan nätläkarna sökte sig till svensk vård har debatten om digital vård rasat. Nu ändras spelreglerna och framtiden är oviss.

Annons:
Johannes Schildt, vd och medgrundare till nätläkarbolaget Kry.

– Någonting är trasigt i primärvården och vår inställning har alltid varit att det här måste vi kunna göra på ett bättre sätt för patienterna. Spara tid, ressträcka och ångest, säger Johannes Schildt, vd och medgrundare till nätläkarbolaget Kry.

Bolaget har tillsammans med konkurrenten Min Doktor seglat upp som de två stora aktörerna inom privat driven digital vård. Genom chat- och videolösningar erbjuder bolagen vård på distans enligt devisen en doktor i mobilen.

Mikael Hoffmann, chef för stiftelsen Nepi, Nätverk för läkemedelsepidemiologi, och nybliven bloggare för Dagens Medicin, är en återkommande kritiker av den vård som erbjuds via nätläkarbolagen. Vården blir lösryckt, bryter dokumentationskedjan och värdet av det fysiska läkarmötet devalveras, lyder Mikael Hoffmanns resonemang. Han och andra kritiker har också en helt annan åsikt än nätläkarbolagen om vilka diagnoser som kan ställas över nätet. Det rör sig exempelvis om tonsillit/halsfluss. För att ta ställning till provtagning behöver läkaren bland annat veta om lymfkörtlarna i käkvinklarna är svullna och dessutom inspektera patientens halsmandlar.

– Det tog många år för mig som läkare att på ett säkert sätt kunna inspektera hela svalget utan att plåga barnet, säger Mikael Hoffmann och lägger till att utan rätt kliniska fynd ska antibiotikabehandling inte inledas, oavsett vad en halsprovtagning skulle visa, något som också slås fast i Stramas riktlinjer.

Henrik Kangro, chefläkare på Min Doktor, tycker däremot att det fungerar alldeles utmärkt för en läkare att inspektera ett svalg via en bild eller video.

– Det är alltid den behandlande läkaren som avgör om det behöver tas nya bilder eller om patienten behöver instrueras på annat sätt, säger han och lägger till att han anser att Min Doktor följer riktlinjer och kriterier.

När Dagens Medicin i nr 20/17 uppmärksammade att de digitala vårdgivarna även erbjöd receptförnyelse reagerade Mikael Hoffmann starkt och kallade upplägget för ett geschäft, någonting han fortfarande står för. Vården behöver inte fler förskrivare som inte har kontakt med varandra och som inte tar det uppföljningsansvar som det innebär att ordinera ett läkemedel, anser Mikael Hoffmann.

– Det är inte olagligt, du får göra det. Det är bara inte bra vård, sammanfattar han.

Enligt Henrik Kangro är det inte tänkt att Min Doktors erbjudande ska ta över husläkarens årliga kontroller. Det handlar om en förnyelse, maximalt tre månaders behandlingstid och en anmodan om att patienten bör ta kontakt med sin ordinarie läkare.

En undantagslösning?

– Ja.

Samtidigt har inte kritiken bara handlat om vilken typ av vård som lämpar sig att göra över nätet. Att bolagen etablerat sig i landsting med låg eller obefintlig patientavgift har gjort att Läkarförbundet varnat för undanträngningseffekter. Detta då notan för vården går till patienternas hemlandsting och då det inte finns något tak för hur mycket vård nätläkarna ska leverera riskerar landstingen att få en utgift de inte kan kontrollera.Distriktsläkarföreningens ordförande Marina Tuutma ser därför risken att resurserna styrs om och att efterfrågan på vård kommer att styra mer än det medicinska behovet, se Dagens Medicin nr 1–3/18.

Krys vd Johannes Schildt kväver en suck när han hör Distriktsläkarföreningen nämnas.

– Det är inte vårt ansvar att sätta regelverket. Vårt ansvar är att bedriva tillgänglig vård.

Sedan Kry startade har patienterna tagit emot tjänsten med öppna armar, samtidigt har den kritik som kommit också varit väntad.

– Gör man om en bransch kommer det att skapa en viss friktion, det kommer alltid finnas intressen som inte vill ha förändring, säger Johannes Schildt.

Men förändring är precis vad som väntar.

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har startat en process att se över avtalet om utomlänsvård. Det avtal som ligger till grund för hur nätläkarna ersätts. Ersättningsnivån har enligt kritikerna tidigare varit hög och avtalet i sig förlegat och inte framtaget för den digitala vård som nu erbjuds. Ersättningen för ett digitalt läkarbesök ligger i dag på 650 kronor, minus patientavgiften.

Du är inte rädd att ett nytt avtal ska slå undan benen för er affärsmodell?

– Nej, jag har en trygghet i att man förstår värdet i den tjänst vi levererar, säger Johannes Schildt.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler